Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturalismens uppkomst - I. Reaktionen mot romantiken. — Naturvetenskapernas uppsving. — Materialismen. — Utvecklingsläran. — De naturvetenskapliga åsikterna trycka sin prägel på den övriga kulturen. — Positivismen. — Utvecklingsfilosofien. — Materialismen. — Bibelkritiken. — Renan och Taine. — Pessimismen. — Politisk reaktion, demokratism och socialism. — Realismen förvandlas till naturalism. — Naturalismen i Frankrike. — Naturalismen i Ryssland. — Romantiken och naturalismen ytterlighetsrörelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURALISMENS UPPKOMST
2 3
på 40-talet fann lagen om kraftens oförstörbarhet. På denna
sats vilar icke blott hela den moderna fysiken utan hela vår
naturåskådning. Ljus, värme, elektricitet återföras numera till
samma kraft. Det var icke underligt, att under sådana
förhåll-landen naturvetenskaperna grepos av vad man sedan kallat deras
självförhävelse. Man trodde, att naturvetenskaperna kunde
förklara allt. Lösningen av världsgåtan, vilken dittills endast
sysselsatt filosoferna, övertogs nu av fysiologerna, kemisterna och
läkarna. Efter Wöhlers upptäckt ansåg man den rent mekaniska
förklaringen av livets företeelser som endast en tidsfråga. Vilket
ögonblick som helst väntade man att kunna framställa, om icke
precis en homunculus, så dock en levande cell. Under avvaktan
på den slutliga lösningen hoptimrades ett system, i vilket alla
gåtor löstes och förklarades genom kraftens och materiens
begrepp; allt andligt och organiskt härleddes ur materien.
Denna lära utgjorde en reaktion mot Schellings och Hegels
spekulativa naturförklaring, men i själva verket var den kanske
lika metafysisk som dessa filosofemer — även den förklarade
med det obekanta. Huvudrepresentanterna för denna
materialistiska riktning voro Moleschott, Vogt och Büchner. Alla tre
saknade tankeskärpa och djup, men de båda förstnämnda voro
dock framstående naturforskare. Büchners arbete Kraft oc/i
materia (1855) var däremot långt svagare men väckte det största
uppseendet. I Turgenjevs klassiska roman »Fäder och söner»
få vi en levande föreställning om det intryck, som dessa åsikter
gjorde på samtiden. I denna roman skildras mästerligt den
verkan, som denna nya världsåskådning utövar på tvänne olika
generationer, den äldre och den yngre. Hjälten i romanen, läkaren
Bazarov, är en svuren anhängare av denna materialism i dess
allra krassaste form.
Någon verklig förklaring av fenomenen sökte man däremot
förgäves hos dessa författare. Angående frågan, hur det andliga
förhöll sig till det materiella, kunde de icke lämna något
tillfredsställande svar. Vogt yttrade, att tankarna stå i samma
förhållande till hjärnan som gallan till levern eller urinen till
njurarna, men i själva verket hölls frågan svävande, och man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
