Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturalismens uppkomst - I. Reaktionen mot romantiken. — Naturvetenskapernas uppsving. — Materialismen. — Utvecklingsläran. — De naturvetenskapliga åsikterna trycka sin prägel på den övriga kulturen. — Positivismen. — Utvecklingsfilosofien. — Materialismen. — Bibelkritiken. — Renan och Taine. — Pessimismen. — Politisk reaktion, demokratism och socialism. — Realismen förvandlas till naturalism. — Naturalismen i Frankrike. — Naturalismen i Ryssland. — Romantiken och naturalismen ytterlighetsrörelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O FÖRSTA DELEN:
NATURALISMEN
grovades av skönlitterära författare, som icke ägde Taines
omfattande filosofiska och naturvetenskapliga kunskaper. Under
det att Flaubert hade en innerlig avsky för alla skolprogram,
och Goncourtarna först sent utvecklade teorier i företalen till
sina böcker, uppstod nu efter kriget 1870 en naturalistisk skola,
som gjort en betydande insats i utvecklingen, men vars stela
doktrinarism och torrhet onekligen skadade det konstnärliga
skapandet. Det vetenskapliga inskränker sig ofta till nya
slagord som »den experimentella metoden», »miljö», »ärftlighet»,
»kampen för tillvaron» eiler rent av till en attityd. Beväpnad
med penna och notisbok studerade man miljön och utvalde
lämpliga fall för att belysa den. Denna miljö beskrives med
en bredd, som, redan då arbetena framkommo, gjorde dem
svårtillgängliga, och som numera kommit de flesta att verka
föråldrade. Den psykologiska anormaliteten, särskilt den erotiska,
intog småningom allt större plats. Trots allt finner man
emellertid även här poesi och tidsskildring av värde. Den högre
karaktärsteckningen hade aldrig varit skolans styrka och blev
det ännu mindre under dess senare utveckling. Personerna
blevo ofta nästan rena dockor — endast en slags
personifikationer av miljön.
Den, som går i spetsen för detta skede, är Zola. I
anslutning till Prosper Lucas arbete om ärftligheten, valde han till
ämne för sin stora serie romaner — ett slags parallell till
Balzacs »Comédie humaine» — en familj från andra kejsardömet,
»Les Rougon-Macquart». I dessa arbeten sökte han utreda en
familjs växt och undergång i en viss miljö och under ett visst
tidsskede. Obestridligen finnes det mästerliga skildringar i denna
serie, särskilt av de lägre klassernas liv — finare själsrörelser
kunde Zola överhuvudtaget icke teckna — men det
vetenskapliga elementet är nästan fullständig parodi. Zolas arbeten äro
emellertid i socialt avseende av stor betydelse. Dessa böcker
utgingo nämligen i oerhörda upplagor och genom dem spriddes
nu de nya radikala och naturvetenskapliga idéerna, såsom
utvecklingstanken och ärftlighetsläran till de bredare lagren. Pä
grund av sina hänsynslösa skildringar betraktades dessa romaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
