Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturalismens uppkomst - II. Den svenska naturalismens skaplynne. — Naturalismen i Danmark och Norge. — Politisk reaktion och realpolitik. — Unionsfrågan. — Försvarsfrågan. — Socialismens inträngande. — Signaturpoesien. — Nya strömningar från Norge och Danmark. — Översättningslitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURALISMENS UPPKOMST
2 3
skränkning av tjänstemännens antal, kommunal rösträtt lika för
alla, fri religionsutövning för alla religionssamfund, borgerligt
äktenskap, folkskolans utveckling till bottenskota,
religionsundervisningens uteslutande ur skolorna och överlämnande åt hemmen,
inskränkning av läroämnenas antal i elementarläroverken,
försvarets grundande på allmän värnplikt samt de tre nordiska
staternas förening till en stark defensiv makt.
Dessa nyliberala representera således den radikala riktning
inom politiken, som vi hava sett uppstå flerstädes i de
västerländska staterna under sextiotalet. Till detta parti anslöt sig
flera av de äldre framstående liberalerna såsom L. J. Hierta,
August Blanche, och därtill kommo S. A. Hedin, J. Mankell,
A. Gumaelius och dessutom åtskilliga av landstingens
representanter (K. J. Svensén, A. V. Uhr, O. Jönsson i Kungshult
m. fl.), men partiet kunde intet uträtta och blev så gott som
utan inflytande. Redan vid 1869 års riksdag fördrevos dess
medlemmar från utskotten och andra förtroendeposter,
enigheten var aldrig stor, och snart inträdde fullständig splittring i
försvarsfrågan.
En man, som ända till det sista vidhöll programmets
synpunkter och kämpade för dess genomförande, var S. A. Hedin,
men han stod också långa tider så gott som ensam och hans
verksamhet fick en övervägande negativ karaktär. Han blev
den store parlamentariske talaren, den stora braständaren i den
svenska riksdagen, som strängt nagelfor varje överträdande
av grundlagarnas satser. Jämför man Strindbergs och Hedins
levnadslopp, ser man tydligt hela tidens lynne. Båda
representerade den radikala riktningen, men de sönderpressades också
mellan de andra partierna. Hedin dog utan att någonsin
bekläda statsministerämbetet, till vilket han väl eljest under en
kraftigare tid, innan han hunnit att fördystras och stelna i
bitterhet, skulle varit självskriven, och Strindberg slog slutligen
in på nya banor.
De frågor, som sysselsatte riksdagen, voro huvudsakligen
sådana, som angingo utvecklandet av rikets ekonomiska
angelägenheter. Järnvägsnätet utvidgades, odlingslån beviljades, ny
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
