Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturalismens uppkomst - II. Den svenska naturalismens skaplynne. — Naturalismen i Danmark och Norge. — Politisk reaktion och realpolitik. — Unionsfrågan. — Försvarsfrågan. — Socialismens inträngande. — Signaturpoesien. — Nya strömningar från Norge och Danmark. — Översättningslitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O FÖRSTA DELEN: NATURALISMEN
banklagstiftning infördes; tidens stora politiska frågor rönte
däremot en mycket slapp behandling. Hit höra framför allt
ordnandet av förhållandet till Norge och försvarsfrågan.
Sveriges förhållande till Norge hade befunnit sig i en
ständig kris sedan unionens tillkomst. Norrmännen hade från början
tvingats till föreningen, och den långa fredsperioden gjorde, att
man icke klart uppfattade, att unionen gömde på en stor
politisk tanke och hade tillkommit för att bereda ömsesidigt skydd
åt de båda folken. Norrmännen ansågo sig tillbakasatta i
unionen och yrkade på likställighet. De sökte ständigt tillkämpa
sig större rättigheter utan att någonsin vilja åtaga sig
motsvarande skyldigheter. Huvudfelet med unionsfördraget var,
att unionen endast bestod i en personalunion. Det var
uteslutande konungamakten, som utgjorde föreningslänken mellan
de båda folken. Då nu under hela seklet tendensen gått i
demokratisk riktning, så att man kämpat för konungamaktens
försvagande och folkmaktens ökande, måste unionens bestånd
hotas.
Redan från början var den norska författningen ytterst
demokratisk. Den var baserad på enkammarsystem, men i
början fanns dock i landet en byråkrati, som representerade
den högre bildningen, och vilken höll bönderna tillbaka. Men
redan på 1830-talet ökades dessas inflytande, och sedan årliga
riksdagar införts, tillväxte ytterligare den folkvalda
representationens bestämmanderätt över styrelsen.
Efter 1866 års representationsförändring började samma
orsaker att verka i Sverige. I korthet låter hela unionens historia
resumera sig på följande sätt: ständiga eftergifter från svensk
sida, vilka omedelbart följdes av nya krav från Norges. Ett
exempel erbjuder flaggfrågan. På den tid, då marockanska
sjörövare besvärade de norska skeppen i Medelhavet, hade
norrmännen själva anhållit att få insätta unionsmärket i sin
flagga. Oskar I beviljade denna begäran. Men sedan
uppstod som bekant en stor strid, i vilken norrmännen ville hava
»det rene Flag» såsom symbol för sin självständighet.
Det var under dessa förhållanden, som K. H. Anckarsvärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
