Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Strindberg - I. Hans dagböcker huvudkällan för hans liv. — Deras mönster. — Deras subjektiva karaktär. — Barndomsliv och utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 O AUGUST STRINDBERG
På våren 1867 blev Strindberg student, och på hösten
begav han sig till Upsala för att läsa på graden. Men som hela
hans kassa utgjordes av åttio kronor, och han ej hade något
understöd att påräkna från hemmet, måste han vid terminens
slut återvända till Stockholm och bliva folkskollärare. Under
sommaren vistades han på Djurgården och kom där i beröring
med en äldre judisk läkare, doktor Axel Lamm, som anställde
honom som informator för sina barn och rådde honom att bliva
medicinare. Han trivdes i den krets, som rörde sig ikring den
mångintresserade läkaren. Kosmopolitiska vindar slogo honom
till mötes. Han kände sig fri. »Ingen påminnelse om
kristendom eller plågeri, varken mot sig själv eller andra. Inga
bordsböner, ingen kyrkogång, ingen katekes. . . Här var gott att
vara. . . det var frigjorda människor, som hämtat ur alla länders
kultur. . . Man hade rest mycket, hade släktingar i utlandet,
talade alla språk och mottog utländingar i huset. Landets alla små
och stora angelägenheter bedömdes och belystes med originalen i
utlandet, varigenom man vandes att få en större synkrets och en
rätt värdemätare på det fosterländska.»
De estetiska intressena började nu vinna överhand. Han
hade rikligt tillfälle att i doktorinnans bokskåp stifta bekantskap
med litteraturens stormän. Dramatiska teatern låg endast ett
stenkast från doktorns bostad, och där var han snart en trägen
gäst. Han beslöt att själv bli skådespelare och debuterade på
hösten 1869, men misslyckades. Han saknade stämma, denna
nödvändiga egenskap för en aktör.
Nedtryckt av denna nya motgång är det, som han för
första gången känner sig som författare. Inspirationen kommer
över honom som en feber i blodet; hela hans skildring av
situationen är tydligen påverkad av tidens uppfattning av skalden
som ett särskilt utvalt väsen, vilket på mystiskt sätt råkar i ett
ekstatiskt tillstånd. Han skrev på fyra dagar sitt första drama,
en tvåaktskomedi En namnsdagsgåva, på vilken snabbt följde
Fritänkaren och Hermione.
Han var nu besluten att bliva dramatisk författare, men först
skulle han taga graden. Vårterminen 1870 återvände han till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
