Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Strindberg - II. Ungdomsdiktning. — En namnsdagsgåva. — Fritänkaren. — Hermione. — I Rom. — Den fredlöse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 O AUGUST STRINDBERG
tänker på tiden, då den skrevs. Det är det grekiska förfallet,
som skildras. Kallimakos och hans krets tro ej längre på
gudarna och håna Hellas’ forna storhet. Intressant är det att se,
att redan här lyckas Strindberg bäst i skildringen av ondskans
fenomen. Njutningslystnaden och fegheten framställas med
större kraft än de ädla och upphöjda känslorna. Den cynism,
varmed Kallimakos blottar sin feghet, är djärvt och skickligt
tolkad. Något större intresse uppväcker dock icke numera detta
drama. Blankversen är icke heller vidare lyckligt behandlad.
Det senare gäller också om det första drama han fick spelat,
enaktaren I Rom, som skrevs på våren 1870 och spelades på
Kungliga teatern i september. Det gick elva gånger. Stycket
dramatiserar en bekant anekdot ur Thorvaldsens liv.
Konstnären står just i begrepp att packa sina saker för att återvända
till Köpenhamn. Han har icke rönt någon uppmuntrjan, och
hans tillgångar äro slut. Hans vän, Pedersen, söker emellertid
övertala honom att stanna. Framgången kan icke dröja. Han
har ju fullbordat Jasonstatyen, som står där snövit och rank i
ateljén. Men Thorvaldsen tvekar liksom Strindberg om sin
kallelse. Han fattar hammaren för att slå sönder statyen. Men
han kan icke. Han ser, att den är kött av hans kött och ben
av hans ben. I avresans ögonblick uppträder plötsligt den
engelske lorden och beställer statyen i marmor. Han är räddad.
Det är lätt att se de verklighetsmoment, som här fått
diktens omklädnad: Strindbergs fattigdom i Upsala, som tvang
honom att avbryta studierna. Och liksom Thorvaldsen ämnar
sönderslå sin staty, hade Strindberg i ögonblick av tvivel och
kritik uppbränt sina dramer »Blotsven» och »Erik XIV».
Hans nästa stycke skulle skaffa honom den gynnare han
drömt om i sitt Romadrama. Den fredlöse, sorgespel i en akt
skrevs 1870. Det kom till uppförande den 16 oktober 1871
och blev, som redan sagt, anledning till att Karl XV en kort tid
blev hans beskyddare.
Dramat är numera framför allt märkligt, därför att det visar
Strindbergs första anknytning till Ibsen. Dramats handling
tilldrager sig på gränsen mellan hedendom och kristendom. Tor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
