Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Strindberg - IX. Giftas. — Kvinnofrågan i tidens litteratur. — Strindberg och uppkomsten av Giftas. — Företalet och interviews. — De olika berättelserna. — Mottagandet. — Strindbergs uppfattning. — Giftas betydelse. — Åtalet. — Regress i åttiotalslitteraturen. — Yttre svårigheter. — Andra delen av Giftas. — Utopier. — Strindbergs börjande själssjukdom. — Hans äktenskap. — Le plaidoyer d’un fou. — Börjande omslag i hans diktning. — »Han blir ateist»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I O 2 AUGUST STRINDBERG
någon mer omfattande boklig utbildning. Men först genom
denna sattes hon i stånd att utföra vissa arter av högre
kvalificerat arbete.
En annan och mer brännande sida av problemet rörde sig
om naturgrunden, om mannens och kvinnans lika eller olika
väsensart, om de sexuella faktorerna i kvinnofrågan. Man
diskuterade om mannens och kvinnans likställighet i könsligt avseende,
om äktenskap, prostitution, monogami eller fri kärlek.
Man kan i denna tids kvinnorörelse urskilja två olika
riktningar, en äldre och en yngre. Den äldre riktningen
representerades i Sverige av Fredrika Bremerförbundet och därmed
liktänkande. Den sysslade huvudsakligen med kvinnans rätt till
arbete, med förbättrandet av hennes bildning, ett juridiskt
ordnande av hennes förmögenhetsförhållande och liknande frågor.
Denna rörelse var konservativt-ortodox och yrkade på ett
asketiskt sedlighetsideal för både man och kvinna. Hur konservativ
den var, framgår med all önskvärd tydlighet av den hätska och
rent av personligt förnärmande kritik, som i
emancipationstidskrifterna mötte de moderna kvinnliga författarna, t. ex. fru
Leffler och senare Ellen Key.
Den yngre strömningen inom kvinnorörelsen, den egentliga
åttiotalsriktningen, var sammansatt av många olika element. Den
anknöt till tidens allmänna radikalism, som arbetade på
individens frihet och den kyrkliga vigselns upphävande. Vi ha en
representant för dessa nya ideal redan i Almquist. Denna
radikalism hade kämpat för den fria kärleken som sedligt
berättigad, ett ideal med gamla anor, som på sin tid både
praktiskt och teoretiskt förverkligats av de tyska romantikerna och
som för den unga generationen hävdats av Georg Brandes.
Även Ibsen hade i »Gengangere» framhävt de fria
konstnärsförbindelserna på det konventionella äktenskapets bekostnad, liksom
han tidigare i »Kärlekens komedi» satiriserat detta och de långa
förlovningarna, en alldeles säregen skandinavisk institution.
Typiskt för åttiotalsuppfattningen är överhuvud dess hat mot den
bestående äktenskapsformen; man gick till anfall däremot, dels
från den fria kärlekens, dels från kvinnoemancipationens stånd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
