Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Strindberg - IX. Giftas. — Kvinnofrågan i tidens litteratur. — Strindberg och uppkomsten av Giftas. — Företalet och interviews. — De olika berättelserna. — Mottagandet. — Strindbergs uppfattning. — Giftas betydelse. — Åtalet. — Regress i åttiotalslitteraturen. — Yttre svårigheter. — Andra delen av Giftas. — Utopier. — Strindbergs börjande själssjukdom. — Hans äktenskap. — Le plaidoyer d’un fou. — Börjande omslag i hans diktning. — »Han blir ateist»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
AUGUST STRINDBERG
O
I Återfall lever den politiske landsflyktingen Paul Petrowitsch,
såsom trädgårdsmästare i Schweiz i fri förbindelse med en kvinna.
Men båda få ständiga återfall till sina gamla åsikter. Han,
kosmopoliten, som predikar om en tid, då nationerna upphört
att existera, längtar efter sitt gamla hemland, där han odlat en
jordlapp. Hustrun vill döpa deras barn, fast båda brutit med
kyrkan och icke äro vigda. Men de trösta sig. Det kan ju
icke vara annorlunda. Människorna hava behövt 2 ooo år för
att uppföra denna konstiga samhällsbyggnad, icke kunna de
riva ned den på tjugufem år och därtill bygga en ny? »Moses
släpade Israels barn i öknarne för att de gamle skulle dö ut,
men under tiden uppfostrade han det nya släktet, som skulle
fa se Kanaan. Låt våra ben vitna i ökensanden, det är vår
lott, men låt oss arbeta för de kommande: det är allt, vad vi
kunna göra.» Här avspeglar sig Strindbergs egen kamp med
de nya socialistiska framtidstankarna.
Den sista novellen, Samvetskval, är icke blott den bästa i
denna samling utan kanske mästerverket bland Strindbergs
småberättelser. Huvudpersonen är den preussiske reservofficeren,
herr von Bleichroden, som deltager i det fransk-tyska kriget.
Han blir tvungen att låta skjuta tre franctireurer, men fast det
sker efter order känner han sig som en mördare, brottas med
samvetskval och faller samma natt i vansinne. Han blir
emellertid botad, sedan han en tid vistats på en sinnessjukanstalt i
Schweiz, varefter han och hustrun bliva schweiziska medborgare.
Denna novell är kanske det mest vältaliga, som skrivits mot
krigets fasor, och likväl visar Strindberg av dessa endast de
tre tappra fransmännens arkebusering eller rättare icke ens detta,
endast de blodfläckar, vilka som stora röda klasar lysa i
månskenet på en vinstock och mot den vita vägg, vid vilken de
skjutits. Men med vilken omedelbar konst är icke denna lilla
historia berättad! Själsstriderna, de fascinerande minnena,
skräckstämningen, som utmynnar i vansinne, allt är analyserat ined
en genial intuition. Dramat utspelas mitt i en idyllisk trakt, i
en liten by, över vars trevna hus ett vitt kyrktorn höjer sig.
Hela landskapet andas idel skönhet och välmåga. Överallt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
