Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anne-Charlotte Leffler - Kvinnornas ställning före åttiotalet. — A. C. Lefflers ungdomsutveckling. — Temperament. — Äktenskap. — Dramatiskt författarskap. — Omedvetenhet om kärleken. — Inflytande från Strindberg. — Övergång till prosaberättelse. — Ur livet. — En bal i societeten. — Övriga berättelser i samlingen. — Andra samlingen Ur livet. — Aurora Bunge. — I krig med samhället. — Förhållande till den äldre kvinnosaksrörelsen. — Spår av ny uppfattning om kärlek och äktenskap. — Yttre ställning, utseende och personlighet. — Bekantskap med Sonja Kovalevsky. — Resor. — En sommarsaga. — Italiensk resa, nytt äktenskap, omslag i hennes diktning. — Kvinnlighet och erotik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i g 2 anne-charlotte leffler
sin principfasthet och oböjlighet, men genom sitt hänsynslösa
förakt för alla yttre former och sin känslolöshet dödar han sin
hustru, vilken han älskar. Som man ser, är det alltjämt Brand,
som går igen i den unga författarinnans fantasi. Karaktären
verkar onaturlig. Den är allt för logisk, alltför oberörd av
verklighetens eget pulserande liv, men den är tecknad med en viss
kraft. Anne-Charlotte skulle även senare ofta framställa liknande
personligheter, vilka endast följa logikens lagar och liksom
skjuta ut över verklighetens gränser.
Det finns ett porträtt av Anne-Charlotte vid ungefär tjugo
års ålder. Om man på detta borttänker håret, erbjuder det
snarare bilden av en yngling, nästan en ung lärd än av en
kvinna. Pannan är hög, ögonen lugna och milt iakttagande,
de övriga dragen föga utvecklade. Detta utseende stämmer
förundransvärt väl med den bild, som man av hennes egna
skrifter och uttalanden gör sig av hennes andliga jag. Hennes
känsloliv är, även för en nordisk kvinna, nästan anormalt
outvecklat. Hon har knappast någon medveten föreställning,
förvärvad genom inre erfarenhet, om väsensskillnaden mellan man
och kvinna, om det krafternas och lidelsernas hemliga spel,
som vi kalla kärlek. Kärleken är för henne ett ord, som hon
funnit i romanerna, men aldrig har hon känt en inre trängtan,
att den skulle ingripa i hennes eget öde. Hennes känsloliv
har något nordiskt förfruset; det utvecklades i skuggan av
hennes starka intellektuella intressen. Hon har ett kyligt, nästan
manligt intellekt. Hon resonnerar, och hon iakttager, men just
därför att väsentliga sidor av känslolivet äro henne främmande,
bliva proportionerna i hennes teckningar ofta ensidiga eller
märkvärdigt överdrivna.
I detta ögonblick erhöll hon ett äktenskapsanbud av en vän
till familjen, v. häradshövding Gustaf Edgren. Allt tyder på,
att hon mottog detta anbud utan kärlek. Hon har troligen
antagit det utan någon djupare föreställning om, vad ett
äktenskap innebär, möjligen med den känslan, som Ellen Key
uttrycker, att hon kände, att hennes öde skulle komma i goda
händer. Men framför allt var det väl modern, som övade ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
