- Project Runeberg -  Från Röda rummet till sekelskiftet / I /
199

(1918-1919) [MARC] Author: Johan Mortensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anne-Charlotte Leffler - Kvinnornas ställning före åttiotalet. — A. C. Lefflers ungdomsutveckling. — Temperament. — Äktenskap. — Dramatiskt författarskap. — Omedvetenhet om kärleken. — Inflytande från Strindberg. — Övergång till prosaberättelse. — Ur livet. — En bal i societeten. — Övriga berättelser i samlingen. — Andra samlingen Ur livet. — Aurora Bunge. — I krig med samhället. — Förhållande till den äldre kvinnosaksrörelsen. — Spår av ny uppfattning om kärlek och äktenskap. — Yttre ställning, utseende och personlighet. — Bekantskap med Sonja Kovalevsky. — Resor. — En sommarsaga. — Italiensk resa, nytt äktenskap, omslag i hennes diktning. — Kvinnlighet och erotik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i g 2 anne-charlotte leffler



Det finnes endast två personer i sällskapet, som förstå henne.
Den ena är en grevinna, en frånskild dam med en något
brokig förtid. Den andre är hennes broder, en baron, som målar.
Instinktmässigt drages Elfvan till dessa båda, som tillhöra en
annan sfär. Hon lovar uppsöka dem på deras herrgård och
stå modell för baronen.

Andra akten tilldrar sig i baronens ateljé. Han har målat
Elfvan som Undine, vattennymfen, naturväsendet, som riddaren
finner vid skogsbäcken och bär över den brusande forsén,
sedan han vunnit hennes kärlek. Tavlan är vacker, men
grevinnan har en anmärkning. Det strålar ingen kärlek ur Undines
ögon, fast hon älskar riddaren. På tavlan ser man endast en
vågens dotter, som ännu ej funnit sig själv. Hon har ännu ej
lärt att älska som en verklig kvinna. Och, tillägger systern,
detsamma är förhållandet med modellen. Ej heller i Elfvans
ögon lyser någon kärlek.

Scenen avbrytes av borgmästaren, som kommer för att hämta
sin hustru. Elfvan har glatt sig åt, att han skall få se henne
i hennes vackra dräkt som ett skogens sagoväsen, men han
ber henne blott helt prosaiskt gå och iföra sig sin vardagsdräkt.
Medan han väntar, säger grevinnan honom med all önskvärd
tydlighet, att han ej förstår sin hustru, att det är en tarvlig
lycka han skänkt henne, att de vackraste skogsblommor vissna,
när man söker plantera dem i kruka.

Emellertid bryter ett oväder löst, och borgmästaren får
avresa ensam. Elfvan ångrar sig dock och låter spänna för, men
måste på grund av stormen vända om. Och plötsligt står hon
åter i ateljén.

Baronen har under tiden börjat packa. Han har klart för
sig, att han måste resa, eljest kan han ej motstå sin känsla för
Elfvan. När han plötsligt återser henne, bryter ban ut och
förklarar henne sin kärlek. Han säger henne, att det icke är
vigseln, som knyter det olösliga bandet mellan två människor.
Den hustru, vilken låtit en man, som älskar henne, ana, att
hon ej är lycklig i sitt äktenskap, har redan prisgivit sig åt
honom och därmed begått ett brott både mot sin make och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:15:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mjfrrtss/1/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free