Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anne-Charlotte Leffler - Kvinnornas ställning före åttiotalet. — A. C. Lefflers ungdomsutveckling. — Temperament. — Äktenskap. — Dramatiskt författarskap. — Omedvetenhet om kärleken. — Inflytande från Strindberg. — Övergång till prosaberättelse. — Ur livet. — En bal i societeten. — Övriga berättelser i samlingen. — Andra samlingen Ur livet. — Aurora Bunge. — I krig med samhället. — Förhållande till den äldre kvinnosaksrörelsen. — Spår av ny uppfattning om kärlek och äktenskap. — Yttre ställning, utseende och personlighet. — Bekantskap med Sonja Kovalevsky. — Resor. — En sommarsaga. — Italiensk resa, nytt äktenskap, omslag i hennes diktning. — Kvinnlighet och erotik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 I O
anne-charlotte leffler
ej är en bok för fruntimmer. Men jag får bekänna, att jag är
så litet kvinnlig, att den ej alls chockerat mig. Långt värre
saker har jag väl mången gång läst med kallt blod. Jag läste
den med verklig njutning, ty det gladde mig hjärtligt, att en
sådan verklig, ursprunglig talang kunnat uppstå hos oss. . . Att
många av skildringarne äro sanna, därom finnes intet tvivel.
Mycket är dock högst överdrivet. . . I det hela är Strindberg
något väl överdriven för att vara riktig ’verklighetsdiktare’ och icke
skulle det heller skada om hans språk vore mindre rått här och där.»
I själva verket har Strindberg under dessa år övat ett
avgörande inflytande på hennes utveckling och författarskap. Man
ser det kanske redan i skissen »En stor man», med dess satir
över Svenska akademien och dess verklighetsskildring av den
statsman, vars olyckliga slut väckte så stort uppseende under
dessa år. Intimare framträder detta inflytande i berättelsen »I
krig med samhället», där huvudfiguren, den unge
revolutionären, väl är tecknad över Strindberg, sådan han på avstånd
kunde gestalta sig i författarinnans fantasi. Under inflytande
från Strindberg är det, som fru Leffler tar steget ut och blir
naturalist.
Det var säkerligen »Röda rummet», som nu bestämde henne
att på allvar åter upptaga prosaberättelsen, vilken hon dock
under de gångna åren icke helt övergivit. Under olika märken
hade hon skrivit noveller och essayer, av vilka de flesta
ofifent-liggjorts i »Ny illustrerad Tidning». Men nu samlade hon sig
till en större ansträngning, och år 1882 utkom första delen av
Ur livet. Det var det första arbete, som hon utgav under
eget namn, det var hennes första allvarliga debut, och med
denna slog hon igenom. Boken kom i det rätta ögonblicket
och väckte ofantligt uppseende. Inom kort tid utgavs den i
tre upplagor och förvärvade också i översättning många
vänner åt henne på andra sidan Sundet.
Det var också en typisk åttiotals bok, en av de första, som
i svensk litteratur markerade den nya tidsriktningens
genombrott. Ämnena voro nya och behandlade med en viss
djärvhet. Tonen var satirisk, författarinnan hade icke övergivit ten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
