Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anne-Charlotte Leffler - Kvinnornas ställning före åttiotalet. — A. C. Lefflers ungdomsutveckling. — Temperament. — Äktenskap. — Dramatiskt författarskap. — Omedvetenhet om kärleken. — Inflytande från Strindberg. — Övergång till prosaberättelse. — Ur livet. — En bal i societeten. — Övriga berättelser i samlingen. — Andra samlingen Ur livet. — Aurora Bunge. — I krig med samhället. — Förhållande till den äldre kvinnosaksrörelsen. — Spår av ny uppfattning om kärlek och äktenskap. — Yttre ställning, utseende och personlighet. — Bekantskap med Sonja Kovalevsky. — Resor. — En sommarsaga. — Italiensk resa, nytt äktenskap, omslag i hennes diktning. — Kvinnlighet och erotik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i g 2 anne-charlotte leffler
av något för strängt och allvarligt, som är betecknande för
tidens puritanska lynne.
Mot denna bakgrund framstå med klara konturer
huvudpersonerna i berättelsen; statsrådinnan, värdinnan på balen, den
på en gång ömma och allvarliga modern. Hur ogärna har hon
icke med sina religiösa grundsatser och sin borgerliga
uppfattning gått med på denna bal, och hon har endast gjort det därför,
att hon alltid måste vika för mannens världsliga synpunkter.
Hennes dotter är den vackra, oskyldiga Arla, som nu gör sin
första bal och för första gången får en inblick i världens ondska:
en alldeles förträfflig typ av den nordiska, litet tunga och
outvecklade ungmön, men fängslande genom sin friskhet och oskuld.
En motsats till henne är systern, Gurli, en yrhätta, som endast
längtar att få kasta sig ut i vimlet, men som ännu ej riktigt
insläppts i paradiset, då hon ej ännu är konfirmerad.
Ingen av de följande berättelserna i denna samling står på
samma höjd som den första. I flera framträder i
behandlingssättet rätt tydligt, att de äro direkt formade över modell. De
äro mer refererande än verkligt fördjupade — ett för övrigt
förlåtligt fel i en ung och ännu oprövad verklighetskonst. Denna
anmärkning gäller i någon mån om Doktorns hustru, i ännu
högre grad om Dömd, en skildring av finsk-ryska seder. En
ung finsk skald, som genom ett äktenskap med en ryska
indrages i ryska kretsar, låter av sin hustru övertala sig att taga
anställning vid censuren, men utstötes som en förrädare ur det
finska samhället. Bedragen på sig själv och livet, söker han
döden i vågorna utanför Sveaborg. En av de bästa historierna
är Tvivel, där hon behandlar ett ämne, som länge sysselsatt
henne, striden mellan världens och religionens krav i en
människosjäl. Det är Brands och Agnes’ historia i svensk dräkt.
Den unga förnäma societetsdamen, ett världens barn men icke
utan ett visst djup, blir av den fanatiske läsareprästen Adrians
predikningar väckt, gifter sig med honom, men kan ej följa
honom och hans religiösa fordringar, utan brytes och dör. Själva
miljöskildringen är dock det bästa i denna berättelse.
Problemställningen blir aldrig fullt klar. Fru Leffler är ingen stor psyko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
