Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anne-Charlotte Leffler - Kvinnornas ställning före åttiotalet. — A. C. Lefflers ungdomsutveckling. — Temperament. — Äktenskap. — Dramatiskt författarskap. — Omedvetenhet om kärleken. — Inflytande från Strindberg. — Övergång till prosaberättelse. — Ur livet. — En bal i societeten. — Övriga berättelser i samlingen. — Andra samlingen Ur livet. — Aurora Bunge. — I krig med samhället. — Förhållande till den äldre kvinnosaksrörelsen. — Spår av ny uppfattning om kärlek och äktenskap. — Yttre ställning, utseende och personlighet. — Bekantskap med Sonja Kovalevsky. — Resor. — En sommarsaga. — Italiensk resa, nytt äktenskap, omslag i hennes diktning. — Kvinnlighet och erotik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i g 2 anne-charlotte leffler
skapen, så i »Elfvan», Doktorns hustru», »Barnet», »Tvivel».
Icke minst framträder denna tendens tydligt och obeslöjat i
de tvänne skådespel, som hon skriver efter att hava utgivit de
båda första samlingarna »Ur livet», nämligen Hur man gör gott
och Sanna kvinnor. Vem kan neka till, att det över dessa
hennes skildringar av förhållandet mellan man och kvinna vilar
något oförstående för mannens ställning och själsliv och, vad som
är ännu mera karaktäristiskt, något djupt oförstående för själva
kärlekens väsen. Det gör, att tonen i framställningen blir bitter
och att hela skildringen får något konstlat och osunt över sig.
Det förra stycket är ett angrepp på överklassens sätt att öva
välgörenhet, i stället för att giva rättvisa åt underklassen. Det
senare är närmast ett inlägg för gift kvinnas äganderätt och
uppfattades också så av samtiden. Det visar, hur en lättsinnig
man, en spelare och rumlare, förstör sin familjs välstånd och huru
svärsonen i samma hus fördystrar sin hustrus tillvaro genom
att leva tillsamman med sina älskarinnor. Berta, den ena av
döttrarna, som sätter sig upp mot faderns lättsinne och
försöker förmå modern att skilja sin förmögenhet från mannens,
stämplas av omgivningen som okvinnlig, då däremot »sanna
kvinnor» äro sådana, som i allt böja sig för männen och endast
ha ett förlåtande ord för alla deras laster. Som redan förut
framhävts, kämpade denna tids kvinnorörelse dels för att nå
absolut likställighet mellan man och kvinna, dels för att
upprätthålla renhetskravet, som efter det att Björnson utgivit sitt
skådespel »En handske» ånyo blivit aktuellt. Eller mera allmänt sagt
hela den äldre kvinnorörelsen var, innan Strindberg uppträtt,
asketisk till sin anda. Den uträttade mycket nyttigt för att jämna
kvinnornas ekonomiska kamp, men den saknade öga för de
djupare kraven i hennes natur och för hela den nya uppfattning
av förhållandet mellan könen, som från radikalt håll höll på att
arbeta sig fram. Fru Leffler har senare icke oävet
karaktäriserat idealet för en sann kvinnosakskvinna, då hon säger: »En
författare, som fått denna etikett, bör alltid skildra kvinnan som
stående över mannen i sedligt avseende och bör alltid slå sig
till riddare för hennes värdighet, dygd, stolthet, självständighet.
14 — 18388. j. Mortensen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
