Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anne-Charlotte Leffler - Kvinnornas ställning före åttiotalet. — A. C. Lefflers ungdomsutveckling. — Temperament. — Äktenskap. — Dramatiskt författarskap. — Omedvetenhet om kärleken. — Inflytande från Strindberg. — Övergång till prosaberättelse. — Ur livet. — En bal i societeten. — Övriga berättelser i samlingen. — Andra samlingen Ur livet. — Aurora Bunge. — I krig med samhället. — Förhållande till den äldre kvinnosaksrörelsen. — Spår av ny uppfattning om kärlek och äktenskap. — Yttre ställning, utseende och personlighet. — Bekantskap med Sonja Kovalevsky. — Resor. — En sommarsaga. — Italiensk resa, nytt äktenskap, omslag i hennes diktning. — Kvinnlighet och erotik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 I O anne-charlotte leffler
skap och förmäldes den 7 maj 1890 på Capitolium med
Pas-quale del Pezzo, som under tiden efter faderns död blivit
härtig av Cajanello. De nygifta slogo sig ned i Neapel vid Via
Tasso, »poeternas och de älskandes gata», där doften av rosor,
orange- och citronblom steg upp från fruktträdgårdarna
runtomkring, alla på terrasser hängande över havet. Deras
korta samliv blev sällsynt rikt och harmoniskt. 1892 blev hon
moder till en son. Hon hade löst det problem, med vilket
hennes tankar så länge förgäves arbetat, att på en gång älska
och dock fasthålla vid sitt kall. Hon var lycklig.
Och strax skyndade hon sig att meddela läsevärlden sina
nya intryck — kanske något för hastigt. Ty tiden mellan
hennes utrikesresa och giftermålet var en tid full av oro och
konflikter: allt för mycket nytt strömmade nu över henne, utan
att hon fick riktigt tid att samla sig. Goethe har träffande sagt,
att bäst skildrar man det man upplevat, då det redan ligger
något bakom en. Denna nervösa oro förspörjes i hennes
följande produktion, som tyvärr blev hennes sista. Men nu
råder ingen tvekan i hennes ställning längre. Kärleken har
besegrat henne. I den lilla farsen Den kärleken, som icke är fullt
lyckad, gör hon upp räkningen med emancipationsrörelsen,
och i Familjelycka, skriven 1889 under ett halvårigt besök i
Sverige, gisslar hon skarpt den så mycket beprisade husliga
härden i Norden och ropar på friskare luft och större frihet.
Men hennes mest betecknande arbete under denna tid är
dock Kvinnlighet och erotik. Redan 1883 hade hon skrivit en
liten berättelse med denna titel, i vilken huvudintresset
koncentrerade sig kring den psykologiska skildringen av Alie, ett av
hennes mest fängslande moderna kvinnoporträtt, en nordisk typ,
vacker, intelligent, en smula gäckande, som under en kall yta
döljer så mycket av varm kärlek och kvinnlig uppoffring.
Novellen verkar obestridligen något tvärt avklippt, så att hennes
danska väninna Johanne Louise Heiberg med rätta fäste hennes
uppmärksamhet på, att -den förtjänade en fortsättning. Det var
denna, som hon nu utgav under titeln Kvinnlighet och erotik II.
Här skildras, huru Alie under en italiensk resa gör bekantskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
