Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ernst Ahlgren - Föräldrar och uppfostran. — Hon får ej bliva målarinna. — Giftermål. — Självmordsförsök. — Planer på författarskap. — Brevväxling med doktor Herslow. — Brevväxling och möte med Edvard Bäckström. — Bidrag till diverse tidskrifter. — Ställning vid det inbrytande åttiotalet. — Sjukdom. — Ernst Ahlgrens bidrag i Fyris. — Från Skåne. — Översikt av hennes författarskap. — Hennes personlighet och hennes diktning. — Pengar. — Fru Marianne. — Arten av hennes observation. — Hennes smärre berättelser. — Yttre ställning. — Inre kris. — Livsleda. — Förbrytarblod. — Ur mörkret. — Elsa Finne. — Slutet. — Romantiska anslag i hennes författarskap. — Jämförelse med fru Edgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bland den lilla grupp av författare, som
giva åttiotalet dess prägel, står Ernst Ahlgrens gestalt i
förgrunden. Det vilar något storslaget över hennes egen
personlighet, som framträder så mycket skarpare, som de
förhållanden, under vilka hon levde, voro ovanligt små. Victoria
Benedictsson fick så gott som intet till skänks av livet. Över
allt mötte hon hinder, och varje hinder måste övervinnas med
seg energi. I det ögonblick, då hon äntligen kämpat sig fram till
en ansedd ställning som författarinna, tog sjukdomen, den
andliga och kroppsliga, henne obönhörligen fången, och överväldigad
av den livströtthet, som följt henne under många år, gick hon
själv bort från det, som framtiden ännu kunnat skänka henne,
in i det stora mörkret.
Victoria Benedictsson var född nere på slätten vid
Trelleborg på Domne gård den 6 mars 1850. Hon var gamla
föräldrars barn. Fadern, Thure Bruzelius, av den gamla skånska
lärdomssläkten, var fyrtionio, modern fyrtiotre år, då hon föddes.
Modern hette Finérus och var av tysk-holländsk härstamning,
det var kanske från henne, som dottern ärvt sitt sydländska
utseende. Det var en energisk, fint bildad och djupt religiös
natur med sinne för vitterhet: hon skrev själv religiös poesi.
Hon undervisade även egenhändigt sin dotter. Denna fann
henne stel och tråkig, »tragisk» och tyckes aldrig verkligen
slutit sig till henne. I senare år mindes hon egentligen endast,
huru modern försökt att förklara för henne dogmerna, eller, som
hon så pittoreskt uttrycker sig, »peta tro» i henne. Med helt
annan värme omfattade hon fadern, Denne var en varmblodig
och originell, fast kanske något hållningslös fantasimänniska.
Om hon av modern ärvt sin energi och självbehärskning, hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
