Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ola Hansson - II. Sensitiva amorosa. — Parias. — Hos Huldran. — Amors hämnd. — Vägen till livet. — Tidens kvinnor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ola hansson
289
plötsligt klart för honom, att denna kvinna älskat honom, och
denna kärlek kastar för en kort minut ett festligt skimmer över
hans trista vardagsliv — nu när det är för sent. Om någon
visste, vad han satt och tänkte på, skulle de betrakta honom
som en gammal narr.
Där är den vackra berättelsen om resenären, som på båten
över Vierwaldstättersjön möter ett ungt omaka par, den tyske
professorn med svampigt ansikte och kisiga ögon, vilka
oavbrutet titta i Bædeker, och hans unga, vackra hustru, vars
tragiska livsgåta berättaren tyder. Hon har vuxit upp, som
en ung flicka i en liten nordtysk hansestad — beskrivningen
på denna är ett belt poem. Där mötte hon professorn, som
representerade den stora ofattbara världen, och trodde sig älska
honom. Men redan efter ett par dagars bröllopsresa står
sanningen klar för henne, han är som en äcklig larv, som kryper
fram över hennes hand, en främmande människa, som hon vämjes
vid, om natten ett brutalt djur, om dagen en pedantisk skolfux.
»Hon är som en människa, vilken i drömmen tycker sig
förföljd och som springer och springer för att rädda sig, men som
ändå icke kommer ur fläcken, och som ville ropa men icke kan
öppna munnen.»
För Ola Hansson är livets essens en droppe, som
förflyktigas, och ett enda ögonblick av livsmättad fullhet rymmer mer
än långa års sönderbristande lycka. Genom sin mättade
framställning, sin doft och färg forma sig dessa berättelser till små
poem på prosa. De ha beröringspunkter med Baudelaires
Pohnes en prose; även dessa handla ofta om erotiska frågor,
debatterade mellan ungkarlar.1 Framställningen är hos Ola
Hansson dock långt mer stämningsmättad och metafysisk.
Författaren är fullt medveten om, att det är sällsynta
undantagsfall han skildrar, en slags kärlekens Fleurs du mal, som blotta
vissa processer i dess väsen, liksom sedda genom mikroskop.
»Ser du», slutar inledningen, »där växer i det moderna
samhällets överkultiverade jordmån en underlig och sällsam ört, som
heter Sensitiva amorosa. Dess kronblads ådror äro fyllda av
1 Jmfr t. ex. Portraits de maitresses.
19 — 18338. J. Mortensen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
