- Project Runeberg -  Från Röda rummet till sekelskiftet / I /
293

(1918-1919) [MARC] Author: Johan Mortensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ola Hansson - II. Sensitiva amorosa. — Parias. — Hos Huldran. — Amors hämnd. — Vägen till livet. — Tidens kvinnor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ola hansson

w

293

men därför blir han icke en stark och sund människa igen.
Det är, liksom om huldran tagit själva livsnerven ifrån honom.
Han insjuknar och dör.

Till Ola Hanssons bästa historier höra också Amors hämnd
och Vägen till livet. Den förra är berättelsen om en kvinna,
som blivit tjugosju år utan att någonsin hava kännt något för en
man. För många år sedan har hon avböjt en ung mans frieri,
och sedan har hon självsäkert gått igenom livet och mecl en
viss hånfullhet betraktat de älskandes känslor och uppträdande.
Så kommer också hennes ögonblick. En afton anländer en
ingenjör till broderns gård för att utföra något arbete, Hon
älskar honom från första ögonblicket, föryngras och slösar blygt
sina husliga omsorger på honom. Ett par veckor därefter
reser han lika plötsligt, som han kommit, utan att hava märkt
henne, utan att hava tänkt på henne, utan att brodern eller
någon annan haft en aning om, vad hon under dessa korta
veckor genomlevat och hoppats. »Det är en underlig historia,
din historia», yttrar den, för vilken hon några år senare
berättar detta, men hon svarar lugnt: »Den är kanske inte så
ovanlig, som man kunde tro. Många kvinnor ha ingen annan
historia. Mången av oss får inte mera ut av livet än så. Och
man kunde fått ännu mindre.» Mystiken är här så väl
inarbetad i händelseförloppet, att allt blir på en gång så
naturligt och dock så underligt och fullt av vemod som ett
människoöde kan vara det.

Så är också fallet i Vägen till livet. En ung man kommer
som konvalescent till Schweiz. Han tröttnar på hotellrummet
i Vevey och hyr i stället in sig i en liten villa nere vid sjön
hos ett äldre par. Han är alltjämt sjuk och vistas på sina
rum i andra våningen, varifrån han har utsikt över sjön. En
dag ser han en ung flicka med tjockt blont hår och iförd en
röd kappa arbeta i trädgården. Det är mademoiselle Claire,
dottern i huset, som efter en längre bortvaro kommit hem till
föräldrarna. Han känner sig starkare och vill gå ned i
trädgården, men på vägen får han ett anfall av svindel. Claire
kommer emellertid emot honom och drar honom med sig ut

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:15:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mjfrrtss/1/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free