Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturalismens utbredning - Naturalismens förhållande till realismen och liberalismen. — Radikalismens genombrott. — Motstånd i tidningspressen. — Wirsén och åttiotalet. — Rydbergs och Snoilskys förhållande till åttiotalet. — Vetenskaperna. — Utilisterna: Anton Nyström, Hjalmar Öhrvall, Knut Wicksell. — Verdandi. — Sedlighetsdiskussionen. — Verdandis verksamhet. — Festen för Brandes. — Verdandis betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
naturalismens utbredning 3 i 9
föredrag arbetat för dessa åsikters spridande. Under ett par
generationer har han varit den sammanhållande länken i
studentföreningen Verdandi.
Den, som först införde radikalismen i Upsala, var Knut
Wicksell. Ar 1880 höll han därstädes ett föredrag, som han
strax därefter utgav i bokform: Några ord om
samhällsolyckor-nas viktigaste orsak och botemedel med särskilt avseende på
dryckenskapen. Han utvecklade i detta föredrag, att
huvudorsaken till samhällets laster och brott var fattigdomen, och
dennas väsentliga orsak återigen var överbefolkningen.
Botemedlet ansåg han ligga i ett inskränkande av barnantalet,
varvid han gjorde sig till tolk för nymalthusianska åsikter, som
nu för första gången framställdes i Sverige inför en större
publik. Detta föredrag väckte ett ofantligt uppseende och gav
anledning till den s. k. Wicksellska striden. Flera författare
uppträdde på ett mer eller mindre sakligt sätt i den
svårut-redda frågan. Mindre akademiska konsistoriet tilldelade
Wicksell föreställning och varning. Detta nedslog emellertid icke
hans mod. Han bemötte kvickt och skarpt sina angripare i
Svar till mina granskare, och under de följande åren deltog
han ivrigt genom föredrag, småskrifter och andra personliga
inlägg i striden för de frisinnade idéernas utbredning. När
slutligen Knut Wicksell efter mångåriga studier sökte
professuren i nationalekonomi vid Lunds universitet, mötte detta ett
häftigt motstånd från statskyrkans representanter. Till
Wick-sells förmån uttalade sig emellertid i en adress ett stort antal
svenska vetenskapsmän; sakkunskapen avgick med segern, och
Wicksèll utnämndes.
Redan under åttiotalets första år hade således de frisinnade
åsikterna funnit målsmän i Upsala, men de hade stått ensamma
utan någon egentlig beröring med varandra. Den Wicksellska
striden blev den första signalen till ett närmande, och snart
inträffade en händelse, som föranledde en sammanslutning.
Ar 1882 hade ju som nämnt K. P. Arnoldson i riksdagen
väckt motion om rättighet för varje svensk medborgare att
utträda ur statskyrkan utan att uppgiva ett visst samfund, vartill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
