Note: This work was first published in 1983, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frågeställning
Skildringen av Liu Lin i detta speakertextunderlag från 1978 var
positiv. Så såg jag brigaden. Man kan säga att det jag berättade om
hade mer än tillfälliga likheter med ett svenskt folkhemsmotiv från
trettiotal eller fyrtiotal med nybyggd Konsumbutik från KF:s
arkitektkontor mitt i byn och ett Folkets Hus med studiecirkelrum och
estrad för ortens amatörteatergrupp. Gamle sekreterare Feng rör sig
genom texten som en svensk kommunalman och stolt - utan
överdrifter dock - berättar han om planerna för framtiden. Där det nya
radhusområdet och där de blivande industrierna.
Ja, det var så mycket i Liu Lin som gjorde mig glad då. Inte bara
det att brigadens ekonomi utvecklats och produktionen stigit och
familjerna fått det många gånger bättre än i början av sextiotalet.
Det var fattigbonderevolutionen som nu förverkligade sig. Med
egen kraft byggde brigaden en verkstad och verkstaden började
utvecklas från reparationsverkstad till småindustri. Fjorton år efter
det att Mao Peixin sänts åter till byn för att som kommunist driva
teknologiseringsfrågorna var byn inte bara elektrifierad och hade
traktor utan den började själv kunna tillverka sprinkleranläggningar
och med självklar stolthet berättade man om planerna för framtiden.
När beskäftiga kadrer från Beijing sökte knäppa Mao Peixins
skjorta när han skulle filmas föste han bort dem. Han var arbetare
och stolt över det. Han ville inte se ut som kontorist och gjorde sig
inte till när han skulle intervjuas.
Det var byns egna ungdomar som uppförde egna
amatörskådespel. Redan i början på sextiotalet hade man haft amatörteater, nu
fortsattes den traditionen av en ny generation. Och dessa
amatörteaterstycken var politiska agitationsstycken anpassade direkt till
förhållanden och diskussioner inom brigaden.
De som varit intellektuellt vakna ungdomar 1962 var nu vuxna
och drev den modernisering de då talat om. Luo Hanhongs
experimentgrupp vars första diskussioner jag hört 1975 hade nu kunnat
visa de misstrogna äldre bönderna att de nya jordbruksmetoderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
