- Project Runeberg -  Kinesisk by 20 år senare. Rapport med frågetecken /
104

(1983) [MARC] Author: Jan Myrdal, Gun Kessle - Tema: China
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1983, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

infört att varje arbetande förlorar arbetspoäng räknat efter 10 % på
underskottet. Men man måste vara anpassningsbar. Antag att laget
erhåller 790 jin per mu. Då vore det inte rätt att göra avdrag.

- Tanken är att alla lag med likartade förhållanden inom ett
begränsat område borde få samma resultat. Om det finns olikheter
så beror dessa på subjektiva faktorer. Alltså att belöna eller straffa.
Om något lag skulle visa extremt dåligt resultat, till exempel nå blott
300 jin, då räckte det inte med att dra 10 % av underskottet, då
måste extraordinära åtgärder till.

- Men ta arbetslag 6. Dålig mark. Där sätts målet till 700 jin per
mu och år. De får alltså mindre utdelning om de överträffar målet
och mindre straff om de misslyckas. Vi jämför alltså inte insatsen i
arbetslag 5 och arbetslag 6. Förhållandena är olika och inkomsterna
blir därefter. Om nu alla höll på med spannmål vore det inte så
svårt. Men det är svårt att finna fram till enhetliga normer när det
gäller så olikartade grupper som vi har med så olika arbetsuppgifter.
Det ställer mycket stora krav på kadrerna.

- Vi började ställa kvoter för år 1979. Vi har ännu inte lyckats
hitta en riktigt bra beräkningsgrund. Vi fastställer kvoterna år från
år och vi befinner oss i konkurrens med andra brigader som sätter
kvoter för andra arbetslag. Vi måste nu arbeta bättre och arbeta
fortare ty konkurrensen i samhället ställer objektiva krav på oss.

- När det gäller anläggningsarbetslaget och verkstaden är det ju
staten som sätter priserna och köper produkterna. I år hade
anläggningsarbetslaget uppfyllt sin årskvot redan i juni under det att
verkstaden ligger långt efter sin. Anläggningsarbetslagets medlemmar
kommer att få en stor belöning och verkstadsmedlemmarna
kommer att bestraffas.

- Kadrerna erhåller sin inkomst från de arbetslag de tillhör med
arbetspoäng. Arbetslaget erhåller från brigaden en summa som
motsvarar kadrernas arbetsinsats för brigaden räknat efter
brigadens arbetspoängsvärdering. Arbetslagen betalar sedan ut till
kadrerna enligt sammanlagd arbetspoäng enligt sin
arbetspoängsvärdering. Då brigadens värdering är betydligt högre än lagets uppstår här
en viss fördel för laget.

- Det ekonomiska arbetet har blivit mer komplicerat och ställer
större krav nu. Inför arbetet håller Folkets jordbruksbank kurser för
bokhållare. De är på 3 till 4 dagar årligen. Där lär vi oss mer. Sedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:17:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mjkines20/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free