Note: This work was first published in 1983, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nu har jag 9,8 poäng. Min son som just i år börjat arbeta efter att
han gått ut skolan, han misslyckades i inträdesproven till
mellan-skolan, har 5,5 poäng, min dotter som är minbanlärare (”min” av
”renmin” som betyder folk, ”ban” som betyder sköta) - en lärare
tillsatt och avlönad av brigaden - har 6 poäng och min hustru har 5
poäng. I år är vi fyra arbetande. Tidigare var vi tre. Inkomsterna
var:
1978: 2 000 jin spannmål och 300 yuan i kontanter.
1979: 3 200 jin spannmål och 300 yuan i kontanter.
1980: 4 200 jin spannmål och 700 yuan i kontanter.
1981: 5 400 jin spannmål och 700 yuan i kontanter.
- Jag håller ett spannmålslager för ett eller två års förbrukning i
reserv. Folk som vuxit upp i fattigdom som vi oroar oss alltid för
katastrofer i framtiden. De gamla känner till hur livet varit men
ungdomarna vet det inte och de är heller inte intresserade av att
höra om det.
- Jag säljer grönsaker men inte spannmål från den privata
jordlotten. I år har jag redan sålt två grisar på marknaden för 290 yuan.
Samtidigt köper jag kött på marknaden när vi skall äta kött. Detta är
en förändring under senare år. I stället för att lägga in köttet säljer vi
det och köper färskt och magert kött. Vi säljer det feta och köper det
magra. Vi köper också vete på marknaden för att få finare mat
ibland. Jag tror att denna förändring där vi använder oss av
marknaden och köper och säljer gäller nästan alla familjer.
- Jag har köpt cykel och två armbandsklockor. Klockorna är till
barnen. Jag bryr mig inte om sådant. Klockorna är egentligen en
prydnad. Ungdomar vill ha sådana smycken. Det rör sig om ett
mode mer än ett behov. En symaskin skulle vi behöva men det finns
inga bra märken att få. Billiga och dåliga märken är det gott om men
de goda och hållbara märkena är det ont om.
- År 1975 när brigaden inledde arbetet med den nya byn blev
min gamla grotta förstörd. Den låg i vägen. Jag erhöll 1 400 yuan i
skadestånd och flyttade in i en av brigadens bostäder. Jag har ännu
inte beslutat om jag skall bygga nytt själv eller köpa från brigaden så
pengarna har jag inte rört. Om jag köper stengrotta med gård och
avträde och svinstia från brigaden kan jag få den för 1 000 yuan som
mest. Kanske jag dock bygger. Skulle kunna behöva tre eller fyra
nya stengrottor. På banken har jag i alla fall 1 700 yuan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
