- Project Runeberg -  Clas Livijn. Ett nyromantiskt diktarefragment /
28

(1913) [MARC] Author: Johan Mortensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hufvudstaden. Men mest håller han till på Lundagård, som
med sin yppiga grönska bak de fredande murarne utgjorde
studenternas käraste samlingsplats. Han beser Klosterkyrkan,
och i domen följer han hvarje söndag noga med de olika
predikanterna, särskildt de unga prästerna, som profpredika.

Den 7 september 1801 kommo de kungliga till staden.
Han såg både konungen och drottningen, men lyckades ej få
öf ver vara ceremonien i Lundagård. Däremot var han med i
kyrkan, där Sjöborg visade ”jungfru Marie seng”. Ett par
dagar senare kan han berätta att ”när konungen var i Malmö
hölt borgerskapet bal, som lärer kosta omtrent 2000 Riksdaler;
man gaf dertill för 5 pytter sockerärter 5 Riksdaler 32 skilling.
Drottningen skall varit mycket tarfveligt kledd, fast hon var
dyrbart, ty hon hade riksjuvelerne”.

Och slutligen fanns det i Lund liksom i Skenninge
marknader, som med vanligt intresse följdes af Livijn. Särskildt
höstmarknaden 1801 har han beskrifvit med större utförlighet,
än han brukar; han höll nämligen i samma vefva på att läsa
Hvids dagbok, och den intresserade honom så, att han beslöt
själf föra en sådan. Då den gifver hans omedelbara
uppfattning om skåningarna och dessutom är ett försök att teckna det
egna lynnet, må den här anföras: ”Var ute och geck med
Cadeen eftermiddagen. Her var höstmarknad; på torget
hvim-lade en mengd smutsiga bönder och deras kjeringar, som ej
se serdeles väl ut. Skåningarne äro ej mycket behagliga af
naturen. De äro tjocka och pussiga. — Gud vet, huru det
kommer till, at jag helst tenker på det besynnerliga, och om
jag föresteller mig någon hendelse, vill jag helst redde mig
på ett djerft sett. Var hos Cadeen med Eckerberg och
Gestrick. Sedermera hos Gestrick, som sjöng Sorgens son
med flera visor mycket bra. Men den duse musik behagar
mig ej mycket. Tvärtom det muntra och modiga.”

Ännu den 16 sept. pågick den stora marknaden. Livijns
skildring af denna dag gifver en tydlig föreställning, om huru
orolig han är till lynnet; han går ut och in från den ena
kamraten till den andra. ”Ner jag var upstånden geck till
Cadeen, hvarest jag treffade Stenholm och Stenström. Geck
med Åberg till Bergström och derifrån till Åberg. Under det
jag satt der, fingo vi höra trumman, hvarpå vi foro hufvud-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:17:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mjmlivijn/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free