Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sina uppgifter, och både Hammarsköld och Livijn tröttnade
slutligen på hennes uppförande. Den senare höll dock alltid
sin skyddande hand öfver henne. Hon var skicklig i sömnad
och lärde sig att brodera uniformer och erhöll 1811 en
förmånlig anställning som kammarjungfru hos prinsessan Sofia
Albertinas hofmästarinna, grefvinnan Catharina Sophia
Silfver-sparre. Denna anställning upphörde emellertid af anledning,
hvarom Hammarsköld skrifver den 11 januari 1814: ”Din
syster blef i höstas med prinsessans skafferiskjuts skickad in
till staden från Tullgarn och skiljd från grefvinnan
Silfver-sparres tjenst. Detta döljde hon länge för oss, liksom hon på
ganska lång tid ej syntes i våra boningar, till dess vi genom
berättelser från allt det sämre folket i prinsessans hus,
underrättades derom med det tillägg att resonen var, det hon, din
syster, varit hafvande och legat på barnsäng, och att hon i
största misere lefde hos ett sämre folk å nedre botten i
prinsessans hus. Du kan tänka, huru detta skulle bedröfva oss,
och hustru min skickade genast efter den olyckliga. Hon kom,
blef underrättad om ryktet och tillspord, om vi på något sätt,
kunde hjelpa henne, men hon svarade med harm och
stursk-het, att berättelsen var osaning, sägande likväl därunder, att
om hon fått en pojke, hade det åtminstone icke skett, sedan
herrskapet var inkommit från Tullgarn, utan att hon af detta
yttrande kunde bringas till närmare angifvelse. Jag kan således
icke säga, om detta rykte har någon grund, men allt för
be-dröflig och medtagen ser hon ut, då hennes gorge, som fordom
icke var obetydlig, är alldeles sammanfallen. Det må nu
förhålla sig, huru som helst, är den arma menniskan ganska
olycklig och i det närmaste i ett alldeles hjelplöst tillstånd,
helst hon numera icke vill visa sig för bättre folk. Vi måste
nästan med våld hålla henne hos oss öfver helgdagarne på det
hon måtte få litet äta upp sig; ty af hunger var hon nästan
intill sjukdom utmattad. Dock må vi bortvända ögonen från
detta obehagliga thema.”
Något senare meddelar Hammarsköld att ”din syster,
hvars fägring nästan är totalt försvunnen, bor nu mera på
Ladugårdsgärdet och arbetar åt nipperbodarne. Hennes
arbeten äro i rop, isynnerhet en art perldiamanter, som hon
förfärdigar, så att hon har temligen frisk förtjenst. Emellertid har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
