Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under 1790-talet når den gustavianska vitterheten sin
höjdpunkt, men samtidigt intränga de nya strömningarna och vinna
terräng på bekostnad af den franska smaken.
Montesquieus idéer hade redan under Gustaf III: s tid haft
en ifrig och intelligent målsman i Upsala, nämligen Neikter.
På 90-talet tränger kantianismen igenom under striden mellan
lockeanen Christiernin och den nya filosofiens representant,
Boéthius, och hvad Neikter och Boéthius grundlagt, fortsättes
af Benjamin Höijer, som både på det estetiska och
historiskt-filosofiska området betecknar brytningen med den föråldrade
fransk-klassiska kulturen och anslutningen till den germanska
idealismen. Först upplysningsfilosof, därefter kantian,
genomlöper han en utveckling, erinrande om Fichtes och Schellings,
och slutar med en ståndpunkt, som står Hegels logiska
be-greppsfilosofi nära.1
I början af 1790-talet hade Höijer samlat ikring sig en
skara liktänkande lärjungar och vänner. Han var själen i den
beryktade Juntan, hvilken aflöste de konventer, där den
jakobinskt sinnade ungdomen svärmade för revolutionen och höll
tal till friheten. I Juntan var det, som Hans Järta sjöng sina
jakobinska sånger:
”Fyllom våra glas och låt oss skratta,
Bröder, en stund åt världens lopp:
Tiderna blifvit så besatta,
Vishetens fall höjt dårskapen opp.
Snille och förtjänst på nödens krycka
Vandra föraktade hand i hand;
Dygden försmäktar, lasten gör lycka;
Skål för vårt lyckliga fädernesland!”
Och i Juntans anda är Hans Järtas skrift, ”Några
tankar om sättet att uprätta och befästa den urgamla franska
monarchien”, kanske den kvickaste af alla svenska politiska
satirer.
Det var också från detta sällskap, som planen utgick till
de Silverstolpeska tidskrifterna (Litteraturtidningen och Jour-
1 B 1 a n c k, Den nordiska renässansen, s. 243. — Liljekrantz,
Benjamin Höijer, passim. — Ljunggren, Sv. III. — F r u n c k, Bidrag,
s. 3 ff. — Hammarsköld, Lyceum, s. 1.
5. — Clas Livijn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
