Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
moderna ynglingen, särskildt om han är fylld af stora
drömmar, af äregirighet och dådkraft, sällan undgår. Hittills har
hans lif framflutit i familjens hägn och bak skolans skyddande
väggar. Hans värld har varit böckernas; han har insupit deras
ideella lifssyn, hans känslighet är förfinad som en ung flickas.
Plötsligt slås skolans portar igen bakom honom, och han träder
ut i världen. Huru annorlunda ter sig icke plötsligt allt! Han
står ensam och skall bryta sig en väg. Han brinner af
äregirighet, af begär efter kärlek och njutningar — de fly undan
eller kasta honom i smutsen. Råhet och brutalitet på alla sidor!
Dessa motsatser föda i hans sinne grubbel och melankoli. Med
blomstrande kinder förefaller han sig själf lifstrött som en
gubbe, han ser världens intighet framför sig, innan han ännu
hunnit att stiga öfver dess tröskel. Mången yngling söker
under intrycket af dessa kval döden — ännu flera drömma
därom.
Denna ynglingamelankoli, som suger sin förnämsta näring
ur lifskampen och otillfredsställda kärlekskval, har funnits
under alla tider. Shakespeare har tecknat den i Hamlet med
sådan sanning och sådant djup, att sedan generation efter
generation i den återfunnit sina egna drag.
Men särskildt under sådana tidsepoker, då samhället
genomgår väldiga omstörtningar, under religiösa kriser eller
politiska revolutioner, skärpas dessa individens lidanden;
febern sprider sig och tar sig häftigare uttryck.
Det går en sådan farsot af världssmärta öfver Europa
under tiden närmast före och efter revolutionen. Litteraturen
hade då länge haft en nästan negativ karaktär, den hade
söndersmulat religionen och fyllt sinnena med drömmar om
ett nytt och bättre samhälle. För den stora begåfningen och
energien funnos knappast längre några hinder. Huru många
af Napoleons generaler hade icke kämpat sig upp ur ledet
och slutat på en kungatron eller med en marskalkstaf. Men
svårigheterna växte också, och banden, där de ännu funnos,
kändes så mycket mera tryckande. Det är ingen tillfällighet,
att den unge Werther, den mest typiska bilden af denna
ynglingaskara, skjuter sig, icke blott därför att hans kärlek är
obesvarad, utan äfven af missnöje med sin sociala ställning.
Trettio år tidigare skulle ingen borgerligt född yngling känt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
