Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIII.
Dramatiska försök.
Med oförskräckt mod kastade sig Livijn under dessa
ungdomsår öfver det ena området efter det andra af vitterheten.
Han skref icke endast tal och lyrik utan gjorde äfven utkast till
romaner och försökte sig som dramatiker. Bland hans
efterlämnade papper finnas titlar, planer och utkast till ett trettiotal
dramer, af hvilka dock endast fyra original och två
öfversatt-ningar fullbordats.
Redan under 1700-talet hade den fransk-klassiska
tragedien sett sina bästa dagar. Voltaire och hans efterföljare sökte
förnya den genom att efter Shakespeares förebild skapa en
rikare handling och mindre strängt iakttaga rummets och tidens
enhet. Men dessa försök voro så vacklande, att de endast
ytterligare undergräfde den franska tragedien och upplöste den
inifrån. Den började undanträngas af det borgerliga dramat,
hvilket från England hastigt utbredde sig öfver alla europeiska
scener. I Tyskland bröts dess välde af Lessing, som i stället
uppställde de antika tragöderna och Shakespeare såsom mönster
för sina landsmän. Schiller och Goethe skapade ett tyskt
drama i denna anda. x
I Sverige var det först under Gustaf III, som man visade
något större intresse för teatern. Det härskande mönstret var
den franska tragedien, särskildt imiterades mycket Voltaire,
men mot slutet af seklet började det borgerliga dramat och
riddardramerna att öfversvämma scenen. Inflytandet från
Shakespeare var ännu ringa och skulle länge så förblifva.
Franzén hade visserligen, som några ungdomsförsök utvisa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
