Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skapa ett fornnordiskt drama. Livijns Gyritha är i alla
at-seenden en öfvergångsform, som står på gränsen emellan det
pseudoklassiska och det Oehlenschlägerska dramat. Det har
samma karaktär som Lings ungefär samtidigt utarbetade Eylif
den götiske, som först publicerades 1814. Troligen skulle
Tegnérs B lots ven, om den funnits kvar i sin ursprungliga form,
visat sig hafva samma dramatiska egenskaper som Livijns
Gyritha. Trots vissa otympligheter hvilar det något naivt
och friskt öfver Gyrithafragmenterna, som stämmer läsaren
sympatiskt.
Den 12 oktober 1804 skref Livijn till Hammarsköld: ”Jag
funderar på ett opus, som visst, om jag utförer det, skall flytta
mig till Schiller eller säkrast till Bager, ej mindre än en svensk
Tragedi på Jambisk vers.” Livijn syftade härmed på Torkel
Knutsson, det enda fullbordade af hans historiska dramer.
Det påbörjades under vistelsen på Ullaberg i oktober 1804 och
var färdigt i december 1805, då Hammarsköld granskade det.
Livijn öfverarbetade det därefter 1806. Det var Livijns
mening, att det skulle granskas af Höijer och Ekmarck, och han
hoppades att få ut det med tillhjälp af Biberg, som då var
kronprinsens lärare. 1809 och 1811 var det tal om att trycka
dramat, men det förblef liggande bland Livijns papper, och
den första jambiska tragedien, som utkom på svenska, blef
icke Livijns drama utan Hammarskölds ”Prins Gustaf” (1812).
Ämnet till detta drama har Livijn hämtat ur rimkrönikan,
som utförligt dröjer vid Torkel Knutssons fängslande och död.
Dessutom har han i motiveringen på ett par ställen anlitat Dalin.
Handlingen är i korthet följande. Första akten tilldrager sig
på Lena slott. Marsken har varnats af sin hustru för
hertigarna och prästerna, hvilka stämpla för att skilja honom från
konung Birger. I detsamma inrusar hans frände Arvid och
förklarar, att konungens folk närmar sig för att fängsla honom.
Marsken uppmanas att fly, men nekar. Riksrådet Brunke
inträder och förklarar Torkel fängslad. Denne gör intet
motstånd.
I andra akten är scenen förlagd till Stockholms slott.
Torkels dotter, Christina, uppmanar sin gemål Valdemar att
rädda fadern. Denne är villig att göra det, men Pater Olaus,
bofven i stycket, inbillar Valdemar, att Christina är honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
