Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utkast till några berättelser, hvilka återfinnas bland hans
manuskripter.
Det tidigaste af dessa fragmenter är troligen Lifvets Poesi,
antagligen skaf vet under Ullabergstiden eller strax därefter.
Under alla förhållanden återfinner man åtskilliga smådrag
från denna tid af Livijns lif, då han var informator liksom
hjälten i denna berättelse, Petter Håkan Tall, blifvande
komminister, pastor och häradsprost. På Ullaberg trodde Livijn,
att den ena af öfverstens döttrar var förälskad i honom. Lisa
Bankenhult, dotter till herr Talls patron, f. d. ladufogden,
numera oeconomiedirektören Bankenhult är verkligen kär i
informatorn, men denne endast drömmer och skrifver vers
om henne. Vid af ton värden vågar han dock ”trycka” hennes
fot, men trycker i stället hennes bastanta moders. Denna
delar emellertid dotterns känslor, skickar den beskedlige
maken till sängs och antyder för informatorn, att hon har
sysslor i brygghuset klockan elfva. Den stackars informatorn
vågar ej stöta sig med den älskades moder utan infinner sig,
fast med döden i hjärtat. Omständigheterna, eller rättare Lisas
vaksamhet, föranleder emellertid, att paret öfverraskas;
informatorn är då gömd i det påfyllda svagdrickskaret, slutet
blir att Petter får sin Lisa, då modern påstår, att det är Lisa,
och icke hon själf, som stämt möte med den hygglige
informatorn.
Denna bagatell är visserligen icke otadligt berättad —
författaren förbereder icke tillräckligt sina effekter — men
det farsartade motivet är kvickt uppfattadt, och där är kolorit
öfver framställningen. Livijn ådagalägger verkligt sinne för
att teckna dylika småborgartyper.
Biografi, funnen på sista Bladen af en Bibel, påbörjades
i Upsala 1805 och renskrefs enligt anteckning på manuskriptet
1810. Det är Livijns äldsta försök att berätta en historia i
gammaldags stil, och manéret är förvånansvärdt väl
genom-fördt, om man tager i betraktande författarens ungdom.
Formen passar utmärkt för en dylik vördnadsvärd familjekrönika.
Mindre ärevördigt är innehållet. Hjälten, som bär det
betecknande namnet Pehr Philip Nöthufvud, tillhör en art af
människor, som Livijn aldrig lärde sig uppskatta och som
han också obarmhärtigt hud flänger. Nöthufvud är en en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
