Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under tiden hade ”Lifvet och döden” skridit till anfall
mot en annan af tidens ”regerande dårskaper”, nämligen
göticismen. Mot denna hade visserligen Livijn icke i och för
sig något att invända, men Lings ofta svulstiga och smaklösa
förhärligande af den nordiska kraften och hans öfverdrifna
bruk af den nordiska mytologien inbjödo till skämt.
Hammarsköld uppträdde mot detta Lings manér i en
kvick artikel Gothomani (2 samlingen n:r 3), i hvilken han
yttrar sig mot användandet af de nordiska gudanamnen i dikter
af modernt innehåll.1 Snart fick äfven Livijn ett osökt tillfälle
att gyckla med göticismen, ungefär på samma sätt som han
tidigare parodierat gallomanien. I n: r 61 af Stockholmsposten
för 1816 hade nämligen Ling infört en dikt med anledning
af grefvinnan H. M. Cronstedts död,2 där han på ett
synnerligen smaklöst sätt begagnat sig af den nordiska mytologien.
Livijn parodierade denna dikt i n:r 19 af Lifvet och döden
1816, Minne af den obäkliga Nordiska kraften, och försåg
dessutom parodien med lärda noter. Angreppet, ganska kvickt
och dräpande, väckte uppseende, och Livijn fann sig föranlåten
att i sista numret af tidskriften införa en förklaring. Dikten
afsåg icke att förringa någon person vare sig lefvande eller
död. ”Skaldestycket förlöjligar endast en hos några vissa
individer insmugen orddiger mattighet.”
Anledningen, hvarför Lifvet och döden efter endast sju
månader gick in, var säkerligen den, att Askelöf och Livijn
planerade en annan tidskrift, afsedd att nästan uteslutande
behandla ekonomiska frågor, och hvilken helt skulle uttränga
sig af i ”Svenska •Minerva”, gisslade han med stor kvickhet Schoerbing och en
af hans medarbetare, professor Sjöborg, alltid illa ansedd af fosforisterna.
Han sekunderades lifligt af Livijn, som i n:r 14 för 1816 och följande nummer
ryckte fram med Nya Bevis pä diupheten af Herr C. M. Schoerbings Statistiska
Snille och Kunskaper. Denna artikelserie påminner till hela sin art om den
hvassa recension Livijn några år tidigare riktat mot Wallins latinska
öfver-sättningar. Efter detta skarpa gyckel afslutade han behandlingen af sitt offer
med en ny artillerisalfva: Ett allvarsamt ord rörande den Svenska Statistiska
Journalen (n:r 20 och ff.).
1 M. Hallman, cit. arb., s. 87, tillskrifver Livijn, obekant af hvad
anledning, denna artikel. Arwidsson har emellertid i Lifvet och döden
antecknat Hammarsköld såsom författare, hvilket är det riktiga. Samma arb.
s. 86 uppgifves Livijn såsom författare till Ett ord till begrundande för det
Svenska namnets försmädare samt En blick på tidens Kropp och frånvarande
Moralitet. Båda äro af Askelöf. På sid. 85 antydes, att Livijn skulle vara
författare till Några ord i anledning af den uti Stockholmsposten N:r 245
böriade granskning af Lagcomiténs förslag till giftermålsbalk. Skrifsättet
gör emellertid detta antagande föga troligt.
* Minne af Högvälborna Fru Grefvinnan Hedvig Margaretha Cronstedt,
född Friherrinna Ahlströmer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
