Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och insände en recension af Dalens Söner till Palmblad, hvilken
lofvade att ännu skarpare hvässa pilarna.1
Livijn fann detta angrepp pä Scheutz oberättigadt och
skref till Askelöf (A. 22 j7 17): ”Det är i allmänhet obegripligt,
huru Upsaliensarne nu tagit sig före att slurfva och förhäfva
sig... Du kan ej föreställa dig, i hvilken onåd Scheutz fallit
för företaget. De unga och omyndiga klaga högt öfver denna
menniskoförståndets förvillelse, och sanningen att säga blifva
de för mig med hvar dag allt mer och mer vedervärdiga.
Samma uppblåsthet, samma begär att herrska inom tankens
republik, som förr gjorde Academisterne så föraktlige och
förhatlige, caracteriserar äfven dem. Och småpresterne, hvaraf
östergöthland är en rik plantschola, skria på gammalt öfligt
vis, värre en högpresterne.” På samma sätt uttryckte han sig
äfven för Hammarsköld (H. V. 25/7 17).
Redan före uppträdet mot Scheutz tyckes all förbindelse
blifvit af bruten mellan Upsalienses och den Askelöfska kretsen.
Livijn skref till Rääf den 9 december 1816, att man icke visste,
hvad Atterbom och Palmblad företogo sig.
Visserligen hade Atterbom och Palmblad ännu icke
öfver-gifvit skansarna, men de började få nog af striden. Året förut
hade hofkanslern ingripit och skaffat dem en varning inför
konsistorium, med anledning af anfallet på Leopold. Dylika
händelser upprörde den egentligen ej alls för polemik anlagde
Atterbom och måste dessutom på ett helt annat sätt trycka
dessa unga akademici än de fria litteratörerna i Stockholm.
I december 1816 ärnade ärkebiskopen ingripa mot Atterbom,
på grund af vissa yttranden i hans försvar mot Journalens
anfall på hans religiösa ståndpunkt. Genom en försiktigt
af-fattad förklaring i första numret af Litteraturtidningen för år
1817 afböjde emellertid Atterbom angreppet.
Stockholmarna voro emellertid icke belåtna med detta
stridssätt. De ansågo, att man borde levererat en kamp för
tryckfriheten. Både Schwerin och Törneblad begärde och
er-höllo utdrag ur Teologiska fakultetens protokoll, men då detta
icke innehöll annat än att fakulteten svarat nej på en af
ärkebiskopen framställd fråga, så kunde inga anfallsgrunder däri-
1 Denna recension infördes i Litteraturtidningen, n:r 21 och 23 1817
imfr Ljunggren, V, sid. 121.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
