Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blefve ”curiöst”. ”Riddaren har på en tid blifvit så glad och
finurlig. Han förehafver säkert någonting lustbart. Jag törs
ej säga mera.” I början af januari vågade han dock närmare
antydningar: ”Riddaren är lustbar... Han väntar troligen
något afgörande experiment för att på en gång låta Dig erfara
hela vidden af de planer, hvarmed han en tid umgåtts, och
hvilka efter, hvad jag på förhand tror mig kunna säga, mera
uppgjorts i hjertats lilla sängkammare än i hufvudets
cam-pagne-sal.”
Becker hade rätt. Livijn af vaktade endast ett visst
experiment för att underrätta Askelöf om dess utgång. Han hade
åter gått hän och blifvit förälskad. Den 23 januari 1822 skref
han till Askelöf, att han samma dag hade friat och väntade
på det afgörande ordet. Långt tidigare hade Livijn, som vi
sett, hvälft åtskilliga giftermålsplaner i sitt hufvud. Men först
kriget och sedan Stockholmsflyttningen gaf honom annat att
tänka på, och Livijn hade hunnit till mannens farliga ålder,
fyrtio år, utan att han ännu haft tid och tillfälle att knyta
hymens band. Justitieariesysslan gaf honom emellertid
möjlighet att sätta eget bo, och från denna tid började han också
ånyo tala om, att han ville gifta sig. I denna känsla stärktes
han så mycket mera, som han plötsligt såg sig nästan ensam
och öfvergifven. Med Hammarsköld sympatiserade han icke
längre på det gamla viset, Nyström reste utrikes 1818, nästa
år försvann Askelöf. Han hade ”blifvit mera enslig än
tillförne” skref han hösten 1821 till Askelöf, ursäktande (12/u 21)
sig för sin långa tystnad.
Det var endast föremålet, som saknades, för att Livijn
skulle taga steget fullt ut. I denna sinnesstämning var det,
som Livijn i augusti 1821 besteg ångbåten, som gick till
Norrköping, för att besöka sin moder. Under färden gjorde han
bekantskap med fröken Beata Sophia Löwenborg1, dotter till
tullinspektören i Norrköping C. M. R. Löwenborg. Hvad som
sedan inträffade, är det bäst att låta honom själf berätta:
”Jag har i afton friat — till fröken Lövenborg — till
Wirséns systerdotter, uppfödd i hans hus — Jag vet ej om jag
är varm eller kall, en mängd af idéer hvälfva sig i mitt hufvud
utan sammanhang och framspegla kommande tider. Hvad
1 F. 1794 1#/io.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
