Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Livijns utseende är oss bekant genom tvänne samtida
porträtt. Det intressantaste af dessa är en bröstbild i helprofil,
utförd i litografi af L. Fehr.1
Livijn är iförd krigsjustitiarieuniformen. Den höga,
tillbakalutade pannan, hvilken buktar sig till en valk öfver
ögonbrynen, omgifves af det vågiga håret. Näsan är regelbunden
med vibrerande vingar, kindknotorna markerade,
underansiktet, såsom vanligen hos svensken, kraftigt utbildadt. Det
är icke ett regelbundet ansikte, men det fängslar genom något
visst pittoreskt och artistiskt i linjernas djärfva flykt: den
tillbakalutade, om entusiasm vittnande pannan, näsans mjuka
teckning, den långa och spetsigt framskjutande öfverläppen, hakan
på en gång kraftfull och vekligt rundad.2 Blicken i ögat under
de vid näsroten starkt markerade ögonbrynen3 är vaken och
intelligent, iakttagande, mätande och liksom misstänksamt
af-vaktande. Man har icke svårt att föreställa sig dem mörka och
fyllda af svårmod, men man skulle icke heller förvånas, om
de i nästa ögonblick blixtrade till i yster uppsluppenhet. De
hafva ofta gjort det. Därom skvallrar munnens linjer, där
växlande och mångskiftande löjen haft sin ständiga boning,
”Clas Livijns satyrlöje”.4
I sin fulla ungdomsfriskhet med det bruna håret, de lifliga
bruna ögonen, den östgötiskt rödlätta hyn och så detta breda,
spelande leende kring den känsliga munnen, har intrycket
varit trotsig kraft, yster lifsglädje med en fond af djupt
svårmod.
Detta porträtt illustrerar icke illa ett uttryck, som Livijn
själf använder om sitt utseende: Frans Moorfysionomien.
Det andra porträttet är senare och visar oss troligen Livijn
i slutet af tjugo- eller början af trettiotalet.5 Han har blifvit
1 Tillhörigt herr auditör M. Livijn. Formatet är 15X131/*. Månne
detta exemplar är unikt? Det finnes icke hvarken i K. B. eller
Nationalmuseum. Litografen Ludvig Fehr var dansk eller norrman, född omkring
1790 och död på 1830-talet. Han kom till Stockholm i slutet af 1817 och
uppehöll sig 1822 i Göteborg. (N. Kristensens anteckningar i Nat. M.) **/»
1819 sände Livijn ett par porträtt till Rääf, troligen ett af sig själf och ett
af Askelöf. Möjligen var det förra Fehrs litografi.
2 ”Prfinsen] af EckmQhl skall gemenligen kallas med ett zunam
Gross-muhl (maul), och som man nu två, tre gånger helt oförmodadt berättat mig
det, lär min stora mund återkalla minnet af hans.” (H. III. 314.)
2 De voro enligt hans egna ord hopväxta: hvilket ”efter salig farmors
finnekonst” skulle uppenbara, att han var ”amant” (H. II. 29).
* Uttryck i ett bref från Fredrik Drake från tidigare år. M. L.
5 Originalet, en litografi, finnes på K. B. Porträttet är reproduceradt i
M. Hallman cit. arb. möjligen efter en fotografi i familjens ägo.
16. — Clas Livilrt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
