Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
melankolisk som Jaques men också lekfullt fantasirik som
Mercutio.
Men särskildt var det en scen i dramat, som gjorde ett
öfverväldigande intryck på 1700-talet. Det var
kyrkogårds-scenen. Hamlets repliker hafva där en djupsinnig filosofisk
anstrykning, och hela stämningen, huru den än hvälfver sig
från saftig burlesk till gnistrande ironi, är mättad af
känslofullhet.
En noggrannare undersökning kommer troligen att visa,
att många af tidens elegiska grafdikter formats med denna scen
för ögonen, och säkert framspringer också ur den mycket af
den moderna humorn. Ironien och känslofullheten utgöra just
de skapande krafterna i den romantiska humorns uppkomst.
Skaparen af denna art af humor under 1700-talet var
Laurence Sterne. Intryck från Rabelais och Burton, från
Shakespeare och Cervantes och många andra förena sig i hans
diktning till en ny säregen form, den sentimentala humorn.
Sterne är en man af ett helt annat skaplynne än Swift.
Denne beskref trovärdigt och åskådligt som en geograf och
resonerade klart och logiskt som en lagkarl. Grunddraget i
hans världsåskådning var ett bistert människoförakt.
Sterne är uteslutande stämningsmänniska. Hans eget lif
förefaller lika planlöst som hans Tristram Shandy. Vid unga
år blef han präst utan kallelse. Han gifte sig utan djupare
kärlek. I sin prästgård ute på landet läste han under de
följande tjugu åren alla slags böcker, som slumpen förde i hans
händer: franska och engelska filosofer, teologer och medeltida
lärde, jurister och läkare, Rabelais, Burton, Cervantes och
Shakespeare, Voltaire och Crébillon. Stundom bläddrade han
på en afton i femtio olika författare, mättande sig med sentenser
och infall, sökande intryck och uteslutande intryck. Trött på
böckerna for han då och då in till York, där han i en förmögen
släktings hus hängaf sig åt vilda punschgillen och uppsluppna
orgier.
En tillfällighet satte pennan i hans hand, och fyrtiosex år
gammal såg han sig plötsligt berömd med utgifvandet af
Tristram Shandy. Vid femtiofem års ålder var sagan all. Han
dog på ett värdshus lika ensam, som han lefvat. En vän åter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
