- Project Runeberg -  Clas Livijn. Ett nyromantiskt diktarefragment /
259

(1913) [MARC] Author: Johan Mortensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

väggar. Han liknar dessa målare, hvilka icke äro nöjda med
att återgifva ansiktets stora drag eller handens konturer, utan
äfven med mikroskopisk noggrannhet teckna hvarje hårstrå,
hvarje hudens oregelbundenhet.

Det är denna egenskap, som gör honom till en sådan
mästerlig situationsmålare. Huru beundransvärd är icke
följande scen ur Sentimental Journey:

”Det var på vägen mellan Nîmes och Lunnel, hvarest
det bästa muskatvinet finnes i Frankrike. Solen hade gått
ned. Dagens arbete var slut. Flickorna hade ånyo fästat upp
håret, och gossarna beredde sig till att taga en dans. Min
mulåsna ville icke gå längre. ”Jag vill taga mig en dans,” sade
jag. ”Blif du stående där.” En solbränd arbetets dotter reste
sig från skaran för att gå mig till mötes, då jag gick fram
emot dem. Hennes hår, som var mörkt kastanjebrunt eller
snarare svart, var samladt i en knut med undantag af en
enda fläta. En lam yngling, som Apollo tröstat med en flöjt,
hvartill han lagt en tamburin, lät fingrarna löpa hän som en
preludie, där han satt på bänken. ”Skynda dig att binda upp
flätan på mig,” sade Nanette ... och ut dansade vi.. .
Ynglingens syster, som hade stulit sin stämma från himmelen,
sjöng växelsånger med brodern. Det var en gaskognisk
rondelet: Viva la joia! Fidon la tristessa! Flickorna stämde in i
kör, och gossarna en oktav djupare. Viva la joia var på
Nanettes läppar, viva la joia i hennes ögon.”

Ar det icke som en fête champêtre, målad af Watteau eller
Lancret !

Sterne förstår också mästerligt att teckna människor, men
hvad som intresserar ’ honom är uteslutande det mest
individuella i deras väsen, deras små svagheter och underligheter,
deras käpphäst, deras hobby horse, såsom han säger. Alla
hans porträtter äro verklighetsbilder, men förefalla lika
excentriska som Sterne själf. De utgöra ett helt galleri af underliga
original. Mr. Shandy är en paradoxal halflärd dilletant, hans
halte broder, en f. d. kapten, onkel Toby, lefver blott för att
tala om fästningar och berätta krigshistorier ; den franska
betjänten La Fleur är snarfyndig, oduglig, trofast och gladlynt
och en stor vän af könet. Och där finns den beskedlige Trim

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:17:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mjmlivijn/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free