Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kriget och andra planer afbröto fortsättningen, och det
var först år 1816, som Livijn ånyo satte sig till arbetet. Från
denna tid finnes ett manuskript, hvilket omfattar allt, hvad
Livijn och sedan Arwidsson tryckte. Dessutom finnes en kort
plan, hvilken är af stort värde för att bedöma perspektivet i
romanen, som ju ej föreligger färdig, samt en del obetydliga
fragmenter, varianter och utkast.1
Axel Sigfridsson utgafs år 1817 anonymt från
Ceder-borghska tryckeriet i ett häfte på 108 sidor i liten oktav. Detta
innehåller allt, hvad samtiden kände af romanen och slutar
med hjältens möte med Viktoria i lekstugan. Möjligen fann
Livijn det följande partiet alltför djärft och ville icke utsätta
sig för stormen från den samtida kritiken. Hela den
intressantaste delen af romanen förblef därför outgifven, ända till
dess Arwidsson hade nog smak att rädda den från glömskan
genom att aftrycka den i Livijns Samlade skrifter.
Af Axel Sigfridssons öden hann Livijn således aldrig att
utföra mer än hans barndoms- och ungdomshistoria. Planen,
som finnes bland hans papper, ger oss dock åtminstone i stort
sedt en föreställning, om hvad Livijn åsyftat.
Och det var en stor uppgift, som Livijn denna gång
upp-stäilt för sig, en uppgift, som aldrig förut någon svensk
romanförfattare inlåtit sig på. Livijn ville skrifva en karaktärsroman.
Mot bakgrunden af en hel tidsålders kultur ville han skildra
ett människoöde från vaggan till grafven. Han ville teckna en
egendomlig, rikt utrustad naturs utveckling midt under de
stora omhvälfningar i åskådningssätt, seder och statsformer,
som den franska revolutionen medförde. Det var denna
uppgift, som Goethe utfört i Wilhelm Meister, som Klinger sökt
förverkliga i en hel serie filosofiska romaner och som
före-sväfvat Jean Paul, då han skref ”Die unsichtbare Loge”,
”Hesperus”, ”Der Titan” m. fl.
1 NSmnas kan dock ett par utkast till andra delens första kapitel, hvilka
skildra en nattlig vandring öfver heden, där hjälten möter åtskilliga
öfver-naturliga väsen, hvilka föra honom till hans fostermoder Alethe. Ett af
dessa utkast är dateradt Millingtorp den 25 juni 1817. Det hade således varit
Livijns mening att under sin sommarvistelse hos Rääf upptaga fortsättningen
af romanen. I ett bref till Hammarsköld den 4 maj 1810 (H. II, 87) nämner
Livijn, att, om det blefve något af med Lyceum, kunde han sända honom en
Alethe. Möjligen afser denna titel, som jag eljest ej kan identifiera, samma
scen, som härofvan nämnes. Den är tydligen inspirerad af häxscenen på
heden i Macbeth.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
