- Project Runeberg -  Clas Livijn. Ett nyromantiskt diktarefragment /
320

(1913) [MARC] Author: Johan Mortensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

altaren ligger S: t Jörans riddarrustning — densamma han en
gång burit i Libyen. Astralandar inströmma genom fönstret,
hvilka iföra Georg Pehr Humblom den glänsande rustningen.
Men denne nekar att emottaga svärdet, sägande med anspelning
på en af dagens händelser, att numera slåss man med ord och
icke med eggjärn, och när Månens behärskare sätter på honom
hjälmen, dignar han under bördan, och när Solens behärskare
räcker honom skölden, sjunker han till marken. Och han
bedyrar, att han icke är någon gengångare af S:t Jöran.

Referendarien upptäcker också slutligen till sin sorg, att
han tagit miste. Han har dock den glädjen att samtidigt finna
den verklige S:t Jöran, sanningens och rättens representant,
i den öppne och frimodige Thorleifsson, en jurist af helt annan
malm än auscultanten. I de sista kapitlen, hvilka vi dock
endast känna genom planen, uppträder referendarien som en
annan Prospero, nedslår för alltid klädmäklarens makt,
af-slöjar alla bedrägerier och förmäler riddar S: t Jöran med
prinsessan. Romanens sista scen, om den utförts, som planen
lofvar, borde varit af en storartad verkan. Den försiggår i
Storkyrkan, där man ser Thorleifsson stiga af S: t Jörans häst
och taga Alexandra vid handen. Kyrkan är full af de från
Ehrenstrahls tafla och epitafiema nedstigna bilderna. Endast
den korsfäste Kristus är orörlig, men skiner så mycket klarare.
Och slutligen afslöjas Humblom fullständigt. I referendariens
magiska spegel uppenbarar han sig som — Gereons oxe. Han
utnämnes till rikshärold och vaknar ur den dröm, i hvilken
han skådat hela denna scen, i det ögonblick, då han utropar
Thorleifsson till kejsare.

Denna serie af fantastiska händelser korsas emellertid
ständigt af rent realistiska scener. Hela romanens komiska
verkan är just baserad på denna blandning, och i centrum ståtar
den ömklige, snusförnuftige hofrättsauscultanten. Det hvilar
öfver många af dessa taflor en äkta stämning från det gamla
Stockholm. Referendarien i sin lilla kammare, sysselsatt med
att rulla rökgubbar, klädmäklaren och Humblom på en vräkig
frukost hos grosshandlareparet, hvilket förbereder sig till
konkursen genom hvarjehanda försnillningar, och framför allt ett
lustigt punschgille på Hasselbacken, utgöra kanske de mest
lyckade af dessa hvardagsbilder ur det dåtida Stockholmslifvet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:17:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mjmlivijn/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free