Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXIII.
Generaldirektören.
Livijn’ hade redan länge åtnjutit anseende som en ovanligt
skicklig ämbetsman. Hans opposition mot Aftonbladet kunde
icke heller annat än vara regeringen behaglig, om man också
kanske på högre ort skulle önskat en större rättrogenhet i
hans åsikter. I januari 1834 hugnades han med
Nordstjärne-orden, men ännu hade icke hans duglighet tagits i anspråk
på någon af statens högre poster. När han 1834 sökte
justitie-ombudsmannaplatsen, motarbetades han lika ifrigt af de liberala
som af högsta domstolens ledamöter. Dessutom utspreds ryktet,
att han aflidit.1
Medan detta befordringsärende utspelades, sväfvade också
Livijn mellan lif och död. 1834 är det stora koleraåret. Livijn
hade angripits af sjukdomen, och i ett bref till Rääf omtalar
han, hvad han under dessa dagar hade upplefvat:
”Jag var illa deran, förmodligen värre än jag sjelf kan
beskrifva, ty [jag] saknar redigt medvetande om händelserna.
Man utspridde allmänt, att jag var död; och det gick jag för i
halfannan dag. Men en olycka kommer sällan ensam. Min
hustru insjuknade, Johannes och Engelbreckt samt tvänne pigor.
Alla lågo vi på samma gång, alla så, att vi, för att nyttja ett
gammalt ordspråk, icke kunde raka elden af oss. — Mina
svågrar, Ryttmästaren Löwenborg och en hans i Revision
varande yngre bror, samt Fru Hammarsköld kommo till oss.
Den äldre L. har jag att mycket tillskrifva både min och Sophies
1 R. 7 januari 1835. Angående de intriger, som spunnits vid tillsättandet
af Justitieombudsmannabefattningen, se A. 15h 1834.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
