Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Benvenuto Cellinis självbiografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den bästa upplagan anses Gaetano Guastis, som
utkom 1890.
Arbetet förtjänar sin berömmelse. Det är en av
världslitteraturens yppersta självbiografier. Sällan har
en personlighet på ett så livfullt och dramatiskt sätt
berättat sina öden. Och icke blott mannen och hans
gärningar, utan även hela hans tidsålder lära vi
känna. Detta senare är så mycket märkligare, som
Benvenuto Cellini alls icke gör sig något särskilt
besvär för att skildra sin omgivning. Redan i ett av
de första kapitlen underrättar han oss, att han
uteslutande ämar underhålla oss med sina personliga
förhållanden. Han underlåter att berätta så stora
och märkliga ting som Karl den femtes och Frans
den förstes krig, fast han delvis varit ett ögonvittne
till dessa tilldragelser. Skildringen av sådant, säger
han, vill han överlåta åt krönikeskrivarna. Själv vill
han endast berätta, vad som rör honom personligen
och framförallt då förtälja om de gudomliga och
sköna ting, som det förunnats honom att utföra för
påvar och furstar. Men Benvenuto är en så typisk
representant för denna tids människor, att man det
oaktat förnimmer hela renässansens anda och tidens
tankar och seder genom hans i så hög grad
personliga berättelse.
Benvenuto Cellini var årsbarn med seklet. Han
föddes Allhelgonadagen år 1500. Hans fader Giovanni,
berättar han, vilken var gift sedan tjugu år tillbaka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
