Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Benvenuto Cellinis självbiografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nande om den grekiska bildhuggarekonsten i allmänhet
och särskilt om statyn i fråga, råkade Benvenuto
strax i eld och lågor. Striden, som med
uppmärksamhet följdes av hela hovet, antog allt hetsigare
former. När skälen upphört att tala, ersatte man dem
å ömse sidor med de gemenaste beskyllningar.
Endast hertigens närvaro hindrade Benvenuto, såsom
han själv erkänner, att nedsticka motståndaren.
Han har nämligen hela fantasimänniskans retliga
och ombytliga lynne. Har han en viss tid arbetat
på en viss plats, gripes han av missbelåtenhet och
längtan efter något bättre. Har i början allt varit
idel solsken, finner han nu icke nog starka ord för
att uttrycka sitt förakt. Och som han är en mycket
naiv och öppenhjärtig människa, sticker han icke
under stolen med sina omdömen. Icke blott, att han
högt tadlar sina jämlikar och medtävlare; han
skonar icke heller furstarna. Det är hans vassa tunga,
som förmår Paolo III att kasta honom i fängelse och
där kvarhålla honom. Det är hans oregerlighet,
vilken slutligen tvingar den eljest så frikostige och
storsinte Frans den förste att läxa upp honom,
överhuvud är det hans retlighet, hans häftighet, hans
frispråkighet, vilka utgjorde den yttersta orsaken till
alla de många äventyr han upplevde under sitt
växlande liv. Han saknar alldeles besinning och
självbehärskning. Från ord till handling var steget kort.
Obestridligen står man här vid ett av de minst till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
