Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Benvenuto Cellinis självbiografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
helvete. Då jag nu kommit så långt, fattade jag mod
och föresatte mig att uthärda med detta outsägliga
elände, så länge mina krafter stodo bi. — Jag
började bibeln från början och fortfor med denna
läsning och dessa fromma betraktelser, och jag var så
förälskad i denna sysselsättning, att jag ej skulle ha
gjort annat än läst, om jag hade kunnat. Men så
snart dagern tog slut, kommo alla mina bedrövelser
över mig och plågade mig till den grad, att jag mer
än en gång beslöt att ta mig själv av daga».
Utestängd från alla yttre intryck, utan beröring
med människor och ting, ligger det icke något
underligt i, att det osynliga plötsligen visar sig för honom
i kroppslig gestalt. Bilderna fnån hans av lidandet
upphettade hjärna återstråla på fängelsehålans murar
som härliga syner. Han tror fullt och fast på deras
verklighet. Hade icke just i ett ögonblick av
förtvivlan, då han ville göra slut på sina dagar, ett
osynligt väsen gripit honom och kastat honom livlös
till marken! Och änglame, madonnan, Kristus själv
uppenbarade sig för honom och stärkte hans
sjunkande mod! Varje natt drömde han de gladaste och
behagligaste drömmar. Han tyckte, att han i synlig
skepnad var tillsammans med det väsen, som räddat
honom och vars närvaro han ännu ofta i osynlig
måtto kände. Han utbad sig av honom den enda
nåden, att han skulle föra honom dit, där han kunde se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
