Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Benvenuto Cellinis självbiografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då jag lagt mig, befallde jag pigorna att båra
ner mat och dryck till alla i verkstaden och sade till
dem: »I morgon lever jag inte.»... I två timmar
räckte den Våldsamma febern; jag kände den
alltjämt tilltaga och upprepade ständigt: »Jag känner,
att jag dör.»... Medan jag befann mig i denna
outsägliga vånda, såg jag en man inträda i mitt
rum; hans kropp var vriden som ett stort S. Han
började tala i den sorgsna och jämmerliga ton,
varmed själasörjarna hålla tal till dem, som skola
avrättas, och sade: »O Benvenuto, ert verk är förstört,
det finns ingen hjälp i världen.» Då jag hörde den
olycksaliga varelsens ord, uppgav jag ett sådant skrik,
att det borde ha hörts upp till eldhimmelen. Jag steg
ur sängen, tog mina kläder och började ta dem pä
mig, och jag sparkade och slog åt pigorna och min
gosse och alla dem, som kommo fram för att hjälpa
mig, och jämrade mig och sade: »O, ni avundsjuka
förrädare, detta är ett svek, som ni begått med flit,
men jag svär vid Gud, att jag skall avslöja det,
innan jag dör, skall jag statuera ett sådant exempel,
att mer än en skall bli förvånad.»
Då jag var klädd, gick jag under dyster
sinnesstämning ner till verkstaden, där jag fann alla de
människor, som jag lämnat vid så käckt mod, stående
som förlamade av skräck. Jag sade: »Hören nu på!
Eftersom ni inte kunnat eller velat lyda mina
föreskrifter, måste ni nu lyda mig, då jag står mitt ibland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
