Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Benvenuto Cellinis självbiografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bland metallen, som senom förstärkt eld och
omrör-ning med järnstänger snart blev flytande».
»Nu såg jag, att jag väckt upp en död, mot alla
dessa okunniga människors förmodan, och jag fick
åter en sådan kraft, att jag varken tänkte på feber
eller dödsfruktan. Plötsligt hörde jag. ett dån, åtföljt
av en våldsam blixt, så att det såg ut, som om en
åskvigg slagit ned mitt ibland oss. Denna oväntade,
skräckinjagande företeelse skrämde upp oss alla ocb
mig mer än de andra. Då det starka dånet och
skenet upphörde, sågo vi på varandra och märkte, att
ugnens tak rämnatt och lyft upp sig, så att kopparn
rann ut. Jag lät genast öppna formens myningar och
stöta in de bägge ungstapparna. Då jag såg, att
metallen ej rann med tillbörlig fart, trodde jag orsaken
vara den, att legeringen förtärts genom den
våldsamma hettan, och lät genast hämta alla mina
tallrikar och fat av tenn (de voro omkring två hundra)
och anbragte dem en i sänder framför mina kanaler,
en del lät jag också kasta ner i ugnen. Då de sågo,
att min brons nu var fullkomligt smält och att min
form fylldes, hjälpte och lydde alla mig käckt och
glatt, jag delade ut befallningar än här och än där,
hjälpte till och utropade: »O Gud, du, som i kraft av
din allmakt har uppstått från de döda och i glans
uppfarit till himmelen...» och plötsligt fylldes
formen. Jag knäföll och tackade Gud av allt mitt
hjärta. Sedan vände jag mig till en tallrik sallad, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
