Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tintomara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vilket den förtrollade människan befann sig. 1 en
annan berättelse gycklade han över sagoprinsessornas
förtrollande skönhet: den målare, som skall avbilda
prinsessan Luisante, mäste påsätta svarta glasögon,
ty hon är så skön, att intet människoöga kan uthärda
hennes fägring.
På liknande sätt lyckades man snart i fésagan
inlägga ett didaktiskt-satiriskt innehåll. Det var icke
minst i England, som denna riktning slog an. Så
t. ex. var knärackan Pompeys liv och äventyr (1751)
mycket läst, så mycket mera som där förekomma
åtskilliga satiriska porträtt av bekanta personer. En
annan vanlig form för dessa satirer var att låta en
penning, en banksedel eller ett klädesplagg berätta
sina olika äventyr. Det var Charles Johnstons
sal or the Adventuresof a guinea (1760), som gjor-
de denna moraliskt satiriska riktning populär.
Emellertid förlorade fésagan under dessa många
vandringar och förändringar sin ursprungliga
skönhet och förvandlades småningom till en tom
maskeraddräkt utan allt eget innehåll. Men den sjönk
ännu djupare, i det den blev bärare ‘ av allt slags
sexuell liderlighet. Fésagan förvandlades genom
beröringen med den parodiska och orientaliserande
berättelsen till en conte licencieux. Redan Crébillon
fils* Tanzai et Néadarné är en fésaga, men av ett
synnerligen tvetydigt innehåll. Och så är i viss mån
även denne författares beryktade berättelse, Le Sopha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
