Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pariserstämingar under kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för övrigt icke längre upprepas: envar kan redan se,
att det är ett folk, som kämpar för sin tillvaro.
Det intressanta i Paul Géraldys lilla bok är, att
den låter oss kasta en blick pä dessa stämningar,
som härska bakom fronten i Frankrike, stämningar,
som äro muntert frivola på ytan, djupt allvarliga
därunder.
En ung parisare av de högre klasserna, Maurice
Vemier, som redan gjort ett års fälttåg, som varit
sårad, befordrats till korpral och fått krigskorset,
be-falles i tjänsteärenden att resa till Paris och erhåller
samtidigt några timmars permission. Han ber först
sin kapten att bliva befriad från uppdraget. Han
ryser vid tanken att återse sin ungdomsstad, där han
har så många glada minnen, mörk och dyster under
kriget. Han känner, att han förändrats under dessa
månader, som han vistats vid fronten, han har blivit
enklare och naturligare. Med vilka ögon skulle han
återse sina rum med deras extravaganta möbler, på
vars iordningställande han spillt så många tankar och
nedlagt så mycken omsorg. Nej — han vill ej återse
den kära staden.
Men denna stämning varar blott ett ögonblick.
Plötsligt gripes lian av en oemotståndlig längtan och
reser. Ett par timmar senare vandrar han åter på
boulevarderna, trollbunden av den tjusning, som
Paris utövar på alla, som känna det Han hör en
gammal herre, som går förbi, säga till sitt sällskap: »Just
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
