Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Profana element i medeltidens kyrkliga drama
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bot, att denne må blifva frälst. Likaledes infinner Gabriel
sig och befaller honom väpna sig och ila kejsaren till hjelp.
I intetdera fallec betyder detta något mera väsentligt
ingripande.
I Le roi Thierry (XXII) kommer jungfrun till
drottningen i fängelset och uppehåller hennes lif, då
svärmo-dern vill svälta i hjel henne. Då detta derför ej lyckas,
utsättes hon i en båt, som får drifva för vinden, men
erke-engeln Michael för emellertid båten till en hamn i
närheten af Jerusalem. Det intressantaste i detta drama är
skildringen af en kolare och hans lif djupt inne i
skogen tillsammans med tre utsatta furstebarn, en genretafla,
som mästerligt tecknar tidens seder.
I L’impératrice de Rome nedstiger jungfrun, då
kejsarinnan är ucsatt på en klippa, och skänker henne en
underbar ört, som helar spetälska; detta blir orsaken till att
hon återförenas med sin gemål. I öfrigt försiggår
handlingen utan himmelens ingripande.
I detta stycke uppträder en förförare, som ej är
klippt efter den vanliga schablonen i dessa dramer. Han
är ej samme hjertlöse, rått sinlige skurk som t. ex.
onkeln i La marquise de Gaudine; han söker bekämpa sin
brottsliga kärlek till broderns hustru, ja, så häftigt lider
han af sina kärlekskval, att han, sjuk, måste söka sängen.
Det är en älskare, smäktande, längtande och
sentimental — en älskare i Roman de la Rose’s stil; han resonnerar
också elegantare och subtilare än man eljest gör i dessa
dramer, och i sitt tal inblandar han allegorier:
Sainte Marie! que sera?
Mi oil a mon cuer présenté ,
Ont tant l’exellenfce biauté
De ma dame l’empereris
Que je sui comme & mort péris
S’il ne li prent de moy pitié
Tant qu’ avoir puisse s’ amistié;
Car renom, bontez et simplesce.
Courtoisie, doulceur, largesce,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
