Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Profana element i medeltidens kyrkliga drama
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som sagdt det är svårt att säga, hvar det profana
börjar och det religiösa slutar; det är ej alltid lätt att i
dessa miracles afgöra, om man har ett religiöst eller
verlds-ligt drama framför sig. Men tydligare än eljest afläser man
här en utveckling från religiöst och till profant, och detta
förhållande är ingen tillfällighet, ty mirakelsspelet hade ju
en långt större frihet i valet af ämnen än bibel dramat.
En sak slutligen, som ej bör glömmas vid
behandlingen af dessa dramer, är deras i många afseenden
egendomliga teknik. Äfven i detta afseende höra de till
det bästa, som medeltidsteatern frambragt i Frankrike.
Vanligen löpa i medeltidsdramat två eller flere
handlingar vid sidan om hvarandra, men här är handlingen
alltid endast en. Derpå vinner naturligtvis kompositionen
i klarhet, och ämnet begränsas skarpare. Säkerligen har
den Mariavision, som regelbundet förekommer i dessa
stycken, mycket medverkat till denna koncentration.
Författaren viste ju, innan han började skrifva, att en dylik
skulle förekomma, och så har den blifvit till en fast
punkt, kring hvilken han samlat ämnet och afvägt fabelns
alla delar.
Men äfven i andra afseenden märkes i dessa dramer
sträfvandet att undvika onödig bredd. Hvad som mer än
något annat bidrar till klumpigheten i medeltidsdramats ^
teknik, är de ideligen återkommande budskickningarne,
som på ett rent episkt sätt förbinda scenerna med
hvarandra. Budbäraren med sina tröttande vandringar fram
och tillbaka, sina långa uppräkningar af de ställen han
farit förbi, emottagandet och redogörelsen för ärendet, allt
detta upptar här relativt liten plats. Ty dels söker man
inlägga mera karakteristik i dessa inellanscener och
deri-genom göra dem mera omvexlande, dels stryker man dem
och kedjar djerft två olika scener med olika handlingar
vid hvarandra utan denna tunga förbindelseled, som
budbäraren är. Detta gör, att scen här följer tätare på scen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
