Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Profanmysteriet under medeltiden från dess första framträdande till omkring 1550
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 dagar bytte man drägter, och folket uppförde skådespel
så t. ex. än La Gloire des Bienheureux, än La Peine des
Damnés och ett, i hvilket de agerande förestälde olika slag
af djurmasker; man kallade det La Procession du Renard.
Om också detta sista ej har varit ett drama i egentlig
mening, så har det deremot säkert varit en rent profan
tillställning — utgörande ett eller annat upptåg ur Roman
de Renard.
När Charles VI 1380 1 höll sitt intåg i Paris, hade
man också på det festligaste smyckat gator och torg; rika
väfnader fladdrade öfverallt, musiken spelade, mjölk och
vin och välluktande vatten flödade från fontänerna, och
mysterier uppfördes. — Då hans gemål drottning Isabella
af Baiern 1385 a höll sitt intåg, följde åter stora fester.
Bland annat uppförde man en batalj, i hvilken fransmän
och engelsmän stridde mot Sarazener — således åter en
rent profan scen. Men det som mest förvånade vid detta
tillfälle bestod deri, att en man i en engels skepnad från
Notre Dame kyrkans tom nedsteg på ett rep, ända till en
af de broar, öfver hvilka drottningen skulle passera, och
kommen till bron, gick in genom en öppning i den
sidenduk, hvilken som en himlapell var spänd öfver bron,
samt satte en krona på drottningens hufvud. Derefter
försvann han åter på samma sätt. Hvad som ännu mera
ökade det storartade i denna syn, var att den skedde efter
mörkrets inbrott, och att engeln i sina händer bar facklor.
Hela denna truc var anordnad af en genuesare, och
säkerligen är det ej den enda gången, som de i dylika ting
väl-förfarne italienarne tagits till hjelp vid anordnandet af
dekorativa praktstycken. Möjligen är det just från Italien,
som dessa stora stadsfester leda sitt ursprung 3.
1 Parfait I, p. 48 noten. Jmf. samma arbete II, p. 168 ff.
* ibidem.
3 Ätt denna scen är typiskt italienskt anordnad framgår uren
jem-förelse med andra dylika arrangement från Italien. Se Creizenach I, p. 801.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
