Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Historiska dramer - 3) La Vie Monsigneur Saint Loys
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derefter drog han sig tillbaka till Lorraine, hos hvars
hertig han under namnet Vaudemont blef vapenhärold.
Efter 1527, då han publicerade sina Notables enseignements
et proverbes par quatrains, hör man ej vidare talas om
honom. Han sysslade under sina sista år med religiös
poesi och dog år 1538 eller i början af 1539.
Några författare 1 hafva ansett, att det ej var förrän
Gringore kommit till Lorraine, som han författade La
vie de Monseigneur saint Louis. Det skulle vara det
arbete, hvarigenom han tog första steget till sin omvändelse.
Dertill kan svaras, att detta ingalunda är något
religiöst arbete, oaktadt vissa mirakel förekomma i detsamma.
Jemför man det med det mysterium öfver samma ämne,
hvilket skrefs vid slutet af fjortonhundratalet, framträder
detta förhållande så mycket tydligare. Ty Mystère de
saint Louis är ett verkligt religiöst drama, fotadt på
kyrkliga legender2 och hufvudsakligen skildrande
konungens deltagande i korstågen. Gringore deremot söker gifva
en allsidig bild af konungen ej blott i hans förhållande
till religionen, utan äfven till statsangelägenheterna; hans
drama är alls icke skrifvet i uppbyggligt syfte eller
framgånget ur någon särskildt kristlig stämning. Källan till
detsamma är äfven en verldslig krönika.
Vidare har man trott sig i Gringores drama finna
vissa allusioner på tidsförhållanden omkring 1527. »Tredje
boken», säger Picot (citerad af Petit, Mystères I p. 332),
»bör hafva skrifvits, då connetabelns af Bourbon trupper
gjorde sitt intåg i Rom». Men som Petit de Julleville
mycket riktigt anmärker, passa dessa allusioner (om der
för öfrigt finnas några) långt bättr* på händelser under
* Leroy, Chassang och senast Picot.
1 Le Mystère de saint Louis, publié par F. Michel. Westminster
1871, in 4. Hufvudkällan till detta mysterium är Guillaume de
Chartres’ de Vita et Miraculis Sancti Ludovici regis. Jmf. Petit, Mystères
II p. 527.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
