Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Profandramat från 1550 till omkring 1600 - II. Antikdramat var endast ett läsdrama
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Quant au theatre, encore qu’il ne soit
En demy-rond, comme on le compassoit,
Et qu’on ne l’ait ordonné de la sorte
Que l’on faisoit *, il faut qu’on le supporte,
Veu que l’exquis de ce vieil ornament
Ore se voüe aux princes seulement.
Man ser af dessa rader, att i och med detsamma,
som det nya dramat är literärt födt, har det äfven i
tan-karne en ny teater, en ny scen, hvilken skall likna
antikens, ett ideal, som man fasthåller, och som man kan säga,
att man också slutligen i viss mån förverkligade i hôtel de
Marais omkring 1630. Ännu så länge fick den emellertid
nöja sig med gårdsplatsen eller en stor sal i någon
gynnares palats.
För öfrigt säges det aldrig uttryckligen, att någon
tragedi uppförts i hôtel de Bourgogne a. När helst vi höra
talas om, hvad brödraskapet spelade under senare hälften
af sextonde århundradet, så heter det alltid, att det
uppförde medeltidsdramer. Ä andra sidan veta vi, att
åtskilliga dramer af den nya skolan spelats på olika ställen,
men aldrig, att de uppförts på hôtel de Bourgogne 3.
Femtonhundratalets tragedi är således endast ett
läs-drama. Mycket var det säkerligen tidernas ogunst, som
fördröjde dess utveckling, så att det först senare blef i
stånd att uppföras. Tidens religiösa och politiska
stridigheter gåfvo ej det nödiga lugnet för fredliga värf. Hela
århundradet igenom klaga tragediförfattarna öfver den
likgiltighet, som publiken visade dem. Jodelle, hvilken ett
ögonblick solat sig i hofvets gunst och af konungens egen
1 Nemligen i antiken.
1 Utom i Chevalier de Mouhys Journal du théâtre français, hvars
otillförlitlighet emellertid är påpekad af Petit de Julleville och
framförallt af Rigal i Alexandre Hardy p. H88. Faguet har utan all kritik
upptagit de Mouhys uppgifter och på detta sätt fått i hop en fullständig
spellista öfver alla femtonhundratalets tragedier. Den är alldelos värdelös.
1 Ofvanståonde är en resumé af Rigals bevisföring. Se Rigal,
E. Alexandre Hardy p. 89 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
