Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Profandramat från 1550 till omkring 1600 - IV. Hôtel de Bourgognes historia och repertoir under denna tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
religiösa mysteriet och tragedien, blef utan någon egentlig
ntvecklingshistorisk betydelse. Det var ur profandramats
och tragediens beröring med hvarandra, som det nya
scendramat framgick.
Yi ega inga källor för att i detalj kunna angifva
denna nya reportoirs karakter, men vi kunna dock bilda
oss en allmän föreställning om densamma.
Hvad först och främst farsen beträffar, så är ofvan
visadt’, att den alltid förekommit på brödraskapets
reper-toir, och för den tid, som här behandlas, bevisas det af en
mångfald af fakta. Vi veta, att det inblandat farser vid
sitt uppförande af Actes des Apötres. 1578 spelade Agnan
Sarat farser, och 1588 förekommo de äfven, såsom det
framgår af den nyss citerade skriften Remonstrances. 1595
spelade Courtins och Poteaus sällskap jeux et farces, och
i början af följande sekel excellerade Valleran Lecomtes
trupp i denna genre. Farsen har således hela århundradet
igenom spelats på hotel de Bourgognes scen.
Att moraliteter der uppförts, kan ej heller vara tvifvel
underkastadt, eftersom det just var, för att sådana skulle
kunna spelas på deras teater, som de afslutat
öfverens-kommelse med La Basoche. På Mardi-grasdagen inbjödos
under femtonhundratalet alltid Basochens och Enfans sans
soucis stordignitärer för att der åskåda en sottie, och väl
då troligen äfven en moralitet och fars, då ju dessa tre
arter alltid förekommo tillsammans. Eljest finnes intet
specielt nämdt om uppförandet af moraliteter, så vida
man ej ville tolka uttrycket Histoires i här nedan citerade
parlamentsbeslut af 1577 såsom syftande på en viss art af
moraliteter. Denna tydning är emellertid tvifvelaktig, ty
termen användes äfven om historiska dramer (t. ex. Histoire
de Troye la grant).
1 P. 65.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
